×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro, Kivra eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Framtidsnotan som ingen vill stå för

2011-09-30, Tidningenvision.se

Dubbelt så dyr äldreomsorg och kraftig brist på omsorgspersonal. Så lyder prognosen. Trots det talar få om hur kommunerna ska kunna ta hand om alla skröpliga 40-talister i framtiden.

Fakta

• Efter 2020 ökar antalet äldre dramatiskt utan att antalet i yrkesverksam ålder ökar. 2040 kommer det att gå sju personer i yrkesverksam ålder (20–64 år) per person som är 80 år eller äldre. Förra året gick det tolv yrkesverksamma personer på varje person som fyllt 80 år. Antalet personer som ska försörja de äldre blir alltså påtagligt färre

Källa: Mats Thorslund.

Valfrihet och värdighet, privata entreprenörer, kompetensutveckling, tekniska hjälpmedel. Det är sådant som ofta lyfts fram som lösningen för äldreomsorgen.

Mats Thorslund, professor och en av landets ledande äldreforskare, håller inte med.

– Det är som att flytta däckstolar på Titanic, säger han.

Diskussionen kring ämnen som kompetensutveckling och valfrihet är inte oviktig, men i dag skymmer den något mycket viktigare, menar Mats Thorslund. Hur ska vi överhuvudtaget klara av att ta hand om en befolkning som blir allt äldre?

Bakgrunden är allmänt känd: Om 10–15 år kommer 40-talistgenerationen – och de är många – att vara skröplig och knacka på dörrarna till landets äldreboenden. Samtidigt minskar antalet personer i yrkesverksam ålder. Lägg till att få tror att morgondagens äldre kommer att nöja sig med den äldreomsorg som i dag bjuds.

Trots de dramatiska prognoserna är det få som talar om vad som komma skall. Mats Thorslund ser en tänkbar förklaring.

– "Alla" vet att det är så här, att äldreomsorgen inte går ihop om vi inte tillför mer resurser, som i så fall kommer att kräva hårda och svåra omprioriteringar inom det offentliga. Men att som politiker säga att det system vi har, och som nästan alla gillar, kommer att få svårt att överleva, det blir man inte omvald på.

Hur stora kostnadsökningar det handlar om är omöjligt att veta. Men alla uppskattningar pekar på stora skillnader. I rapporten "Framtidens utmaning" har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, räknat på två olika scenarier. I det dyrare, som följer den kostnadsutvecklingen som varit i kommunerna mellan 1980 och 2005, kommer man fram till att kostnaderna för kommuner och landsting (inflationen borträknad) kommer att stiga med 50 procent till år 2035.

På skattsedeln skulle det innebära att 44 kronor av varje intjänad hundralapp går i skatt – 13 kronor mer än i dag.

Mats Thorslund har räknat på kostnadsökningarna specifikt för äldreomsorgen. I hans beräkningar kommer kostnaderna fram till 2040 att stiga mellan 80 och 100 procent, alltså närmast en fördubbling.

Stora kostnadsökningar således. Trots det tror både Mats Thorslund och SKL att ett annat problem kan bli minst lika svårt att lösa – bemanningen. Mats Thorslund anser att det skulle krävas ytterligare 150 000 anställda i äldreomsorgen, utöver dagens 250 000, för att leva upp till dagens standard.

Hur ska äldreomsorgen då klara utmaningen? Ja, det finns många förslag i debatten. Höjda avgifter, privata försäkringar, mediciner mot demens, mer teknisk övervakning och högre pensionsålder.

Även om det finns möjligheter i allt det som räknats upp så tror varken Mats Thorslund eller Stefan Ackerby, biträdande chefekonom på SKL, att det räcker.

Lösningen är en annan.

– Vi kommer inte undan det här, vi måste skjuta till mer pengar. Om man sedan höjer skatterna eller fördelar om i dagens utgifter, det är en politisk fråga, säger Stefan Ackerby.

Vad får då denna utveckling för konsekvenser? Svaren blir av nödvändighet spekulationer men Mats Thorslund ser några scenarier som mer troliga än andra. Ett är att barn och andra anhöriga kommer att tvingas göra mer för sina krassliga släktingar.

– Vi ser i dag en tydlig utveckling mot att anhöriga gör mer, jag ser inga tecken på det skulle avta, säger Mats Thorslund.

Även det kommunala utjämningssystemet kan komma att påverkas. Systemet innebär att rika kommuner bidrar till fattiga kommuner för att den kommunala servicen ska vara likvärdig över landet. Med större regionala skillnader sätts systemet under hård press, spår Mats Thorslund.

– Mycket talar för att det lokala beslutsfattandet kommer att försvagas och att mer kommer att bli statligt styrt. På sikt kanske äldreomsorgen även blir statligt finansierad, det ser jag inte alls som osannolikt.

Oscar Magnusson

oscar.magnusson@sktf.se

Artiklar

Fick du bara korvören i löneförhöjning? Illustration: Marie Åhfeldt

Här är regionerna som betalar bäst

Var har medicinska sekreterare och drifttekniker högst medellön? Klicka på valfri region på kartan för att se snittlönerna för 13 olika yrken. Eller välj yrke i tabellen under kartan.  2019-03-03

Allt fler och mer avancerade arbetsuppgifter medför stort ansvar 
för telefonisten Marita Irani, som menar att lönen inte har hängt med. Foto: Marlin Johansson

Proffs på bemötande får lägst lön

Receptionister och telefonister är den grupp som har lägst lön av alla i Tidningen Visions kartläggning. Dessutom har löneutvecklingen varit låg, trots att yrket blivit mer avancerat.  2019-03-02

Kolla kommunernas löner

Var är snittlönen för IT-tekniker, enhetschefer och skoladministratörer högst? Tidningen Vision har sammanställt en lönekarta med medellönerna i samtliga kommuner i 23 yrken. Dra och klicka i kartbilden för att se snittlönerna i din kommun, eller välj yrkestabell under kartan.  2019-03-01

Nathalie Nylén drömmer om att vara helt självförsörjande om tio år. I dag har hon får, grisar, höns och odlar rotfrukter och grönsaker. Foto: Sören Andersson

Lämnar stadens hets

En våg sveper över landet i klimatångestens spår: många väljer bort övertidstimmar och konsumtionshets för att satsa på ett lugnare liv med självhus­hållning på landet. Möt två före detta kommun­anställda som helt ställt om sina liv.  2019-03-01

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb