×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Bråkar för fred

2011-09-13, Tidningenvision.se

Som en återfallsförbrytare åker hon in och ut ur fängelse. Annika Spalde är Sveriges olydigaste diakon.

Fakta

En dag
… då skulle jag slå mig ner på Café Albacken i Mjölby och läsa en bok som reflekterar kring den helige Benedikts regel ur ett buddistiskt perspektiv.

En vecka
… åka på retreat till Heliga hjärtats kloster vid Omberg i Öster­götland och vara i stillhet och bön och få lite distans.

Ett år
... arbeta med Christian Peacemaker Teams i Palestina. Det är ett bra exempel på konkret icke­våldsarbete.

Jag är övertygad om att det finns personer inom kyrkan som gärna hade sett att jag fick en reprimand. Det känns skönt att det också fanns personer som ville något annat."

Det är en klarblå sommardag och Annika Spalde och hennes man Pelle Strindlund har just kommit hem från en veckas vistelse i Luleå. Men tänk bort den bekymmersfria semestertrippen med flintastek på grillen och ryggläge på brassestolen.

Tillsammans med nätverket Ofog har hon genomfört en aktion på det militära övningsfältet Vidsel, ett 24 000 kvadratmeter stort provområde som lockar till sig svenska och utländska försvarsmakter och vapentillverkare. 22 aktivister, däribland Annika Spalde, greps när de tog sig in på området och med rosa färg skrev "War starts here" på landningsbanan.

För att visa att Sverige är delaktigt i världens krig. Så lyder hennes snabba svar på frågan varför. Att målarjobbet ledde till brottsmisstankar för olaga intrång, skade­görelse och brott mot lagen om samhälls­viktiga anläggningar är ingenting som bekymrar henne.

– Visst kan det bli en månad i fängelse till våren, men det är långt in i framtiden och ingenting som oroar mig. Även om det är tråkigt att sitta inlåst är det inte så illa, säger hon.

Första gången Annika Spalde kom i kontakt med civil olydnad och ickevåld som kampmetod var när hon 1996 flyttade till Hammarkullen i Göteborg för att plugga internationella relationer. Där träffade hon engagerade unga människor som var aktiva i plogbillsrörelsen och utmanade hennes föreställningar om lojalitet och laglydighet.

– Jag har aldrig varit någon rebell och i början var jag lite skeptisk. Det var som en ryggmärgsreflex, att man ska följa auktoriteter och inte bryta mot lagen. Att vara olydig var inget som kom spontant för mig.

Till Annika Spaldes gudstro lades en tro på kraften i konkreta manifestationer för att visa på orättvisor och missförhållanden. Hon beskriver hur en större värld öppnade sig när hon insåg att det fanns en lång och levande tradition av ickevåldsaktioner inom kristenheten.

– Lagen är en mänsklig konstruktion som kan vara fel även om den är demokratiskt beslutad. Om lagen får allvarliga konsekvenser för till exempel människors liv anser jag att moralen måste gå före. Det är inte bara en möjlighet utan också en skyldighet som jag ser det.

Den inställningen gjorde att hon själv snart stod på barrikaderna. En natt, i september 1998, befann sig en grupp aktivister utanför grindarna till BAE Systems ubåtsvarv i England, där en Trident-ubåt inom kort skulle bestyckas med kärnvapen. Annika Spalde var en av dem som tog sig in på området för att mycket konkret med hammare i handen försöka oskadliggöra ubåten.

Det var hennes första av en lång rad aktioner riktade mot vapen- och djurindustrin. Som ett brev på posten kom den första kontakten med rättsväsendet som har följts av lång rad rättegångar, häktningar och fängelsebesök.

Sammanlagt har hon suttit nästan ett år bakom lås och bom, men hon är noga med att inte beklaga sig. Att ta straffet är för Annika Spalde en viktig del av själva protesten.

– Vårt samhälle bygger på – eller borde i alla fall bygga på – samtal och dialog. Men om vi gör oss osynliga är det omöjligt för människor att förhålla sig till aktionen. Då blir den obegriplig.

Annika Spalde menar att denna dialog sker till exempel vid rättegången, genom intervjuer i tidningar och möten med människor i fängelser. Olika åsikter bryts mot varandra och människor tvingas ta ställning till vad hon och hennes meningsfränder har gjort och varför.

– Det är en del av en gammal tradition från Thoreau, Gandhi och framåt som hävdar att det finns en kraft i att man är beredd att ta sitt straff. Att det blir tydligt att det finns en konflikt. Dessutom kan människor ställa oss till svars och kritisera oss om vi har gjort något fel. Det blir som en spärr, att man bara gör aktioner som man verkligen kan stå för.

Bekvämt att ta till lite våldsamma metoder när man inte gillar en demokratiskt stiftad lag eller myndighetsbeslut, skrockar måhända en och annan läsare. Annika Spalde skakar på huvudet när frågan kommer på tal.

Tålmodigt – säkert inte för första gången – förklarar hon att civil olydnad inte är någon gräddfil för den som vill trotsa samhällets beslut, förstöra andras egendom och slippa undan ansvaret på kuppen.

– Det måste finnas ett politiskt, samhälleligt syfte med det man gör. Aktionen ska inte vara för personlig vinnings skull. Dessutom måste den utföras utan våld och du måste vara beredd att ta ditt personliga ansvar.

Om till exempel en nazist bryter mot lagen men följer dessa riktlinjer är det alltså okej?

– Om personen inte skadar någon, agerar respektfullt och tar sitt straff kan jag inte se att det skulle vara så hemskt.

Annika Spaldes upprepade lagbrott har varit en het fråga inom kyrkan och röster har höjts för att hon borde berövas rätten att vara diakon och utöva kyrkans vigningstjänst.

I våras kallades hon till domkapitlet i Linköpings stift för att förklara sig. En diger lista med lagbrott presenterades; allt från obehörigt tillträde till försvarets flygflottilj i Luleå till plantering av fikonträd på Ericsson Microwave Systems område och stöld av höns. För att påminna om den långa traditionen av kristet ickevåld delade Annika Spalde ut sin och makens bok I vänliga rebellers sällskap.

Kanske blev den läst. I slutet av maj kom beslutet – ärendet lämnas utan vidare åtgärd. Domkapitlet slog fast att kyrkan har ett profetiskt och samhällskritiskt uppdrag och att "civil olydnad alltid har funnits med som en möjlighet att utöva detta uppdrag, inte minst efter Jesu förebild."

Annika Spalde skiner upp när hon läser den där sista meningen. Att flera av Jesus handlingar kan beskrivas som civil olydnad är viktig övertygelse för henne som kristen upprorsmakare.

– Jag blev så otroligt glad. Man får komma ihåg att detta beslut kommer från en kyrka som för bara tio år sedan var en statskyrka som var nära lierad med makten. Det är hoppfullt, tycker jag.

Niklas Lindstedt

niklas.lindstedt@vision.se

Artiklar

Trots en extra satsning på medicinska sekreterare i Landstinget i Kalmar län tycker Elisabeth Ingesson att lönepåslagen är otillräckliga. Bland annat för att snittlönerna ligger lägre än undersköterskornas. Foto: Sara Winsnes

Så mycket ökade lönerna i år

Löneökningar på över 2,7 procent för många av Visions medlemmar. Det blev resultatet av den lokala lönerundan 2018. I kommunerna gick det ungefär som i fjol. Men i landsting och regioner syns en positiv tendens.  2018-10-26

Hampus Savolainen och Maria Sten-Lundgren jobbar i Högsby kommun där Visions medlemmar fått en löneökning på i snitt 4,0 procent. Foto: Mattias Johansson

Högst höjning i Högsby

Hur mycket Visions medlemmar i kommunerna fått i lönepåslag varierar kraftigt över landet. Småländska Högsby toppar löneligan bland de kartlagda kommunerna med i snitt 4,0 procents löneökning medan norrbottniska Överkalix ligger lägst med 1,8 procent.  2018-10-26

Illustration: Marie Åhfeldt

Är du den nya kraften?

Varför engagera sig fackligt när man har så mycket annat att stå i? För att du lär dig mycket och kan förbättra villkoren och arbetsmiljön för dina kolleger, lyder svaret från Vision-ombuden själva.  2018-10-26

Tack vare att Maud Tibblin och Lena Hillberg uppmärk­sammade Vision 
på att ersättningen för helgarbetet 
verkade vara orimligt låg får 
nu drygt 20 tand­skötskor dela på 
1,3 miljoner kronor. Foto: Johan Wahlgren

De fick för lite lön i tio år

Tandsköterskor på Folktandvården i Uppsala län får mellan 1 300 och 100 000 kronor retroaktivt.  2018-10-22

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb