×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Den vilda jakten på holländarna

2011-03-15, Tidningenvision.se

Svenska kommuner sätter sprätt på miljonbelopp i jakten på holländare. Varje år flygs hundratals anställda till den stora emigrantmässan i Utrecht för att omgivna av älghorn, renfällar och spättekakor locka nya invånare till glesbygden.

Den svenska snällheten. Det är huvudorsaken till att affärsmannen Ruud van der Lem vill lämna fäderneslandet och flytta till Kalmar. Han och hans franskfödda fru Nicole Zeldenrust står och bläddrar i en broschyr utanför en faluröd stuga i miniformat.

–I Sverige finns den omtänksamhet som fanns i Holland på 70-talet. I Kalmar håller barn upp dörrarna när jag kommer. Så var det även i Holland när jag växte upp, men inte nu längre, säger Ruud van der Lem.

Emigrantmässan i Utrecht har hunnit bli en institution. Den har funnits i 15 år och lockar årligen 10 000 utvandrarsugna holländare, tyskar och belgare.

De svenska kommunernas mässintresse vaknade sent, bara för sex år sedan då Öland gjorde premiär, men har vuxit desto kraftigare. I år fanns var tredje kommun – över 100 stycken – representerad och Skandinavien har till och med fått en helt egen hall där Sverige i sann storebroranda dominerar totalt.

Bräcke, Kinda, åsele – alla gör de sitt bästa för att framhäva sina soligaste sidor. Åsele är på mässan för första gången och kommunen har pimpat sin monter till max. Renhorn, kåsor, trafikskyltar med älgar, samemössor och en uppstoppad vit hare trängs bredvid varandra och det bjuds på munsbitar av tunnbröd med västerbottenost.

Helén Dunsäter, kommunvägledare i Oskarshamn, är på emigrantmässan för första gången och jobbar för South East Sweden, ett samarbete mellan tio småländska grannkommuner.

–Det är ett jätteintresse. Men man märker att folk är i olika stadier. Vissa står och väger mellan Sverige och Norge medan andra redan har klart för sig vilken svensk bygd de vill flytta till, säger hon.

Varje dag flyttar ungefär 300 holländare utomlands. Orsakerna som anges brukar vara trångboddhet, dyra bostäder, trafikstockningar, kriminalitet och sociala problem på grund av det mångkulturella samhället.

En holländsk bonde som står vid en av de svenska montrarna bryr sig inte ens om att linda in och försköna sina flyttargument: det är på tok för många marockaner i Holland, tycker han.

På mässan får både ögon och gom smaka på en överdos av svenskhet: granar, pepparkakor, dalahästformade gelégodisar, foton av skridskoåkare på blankis och bilder av romantiska roddturer i midsommarnatten.

Och på matstället kan man smörja kråset med ärtsoppa och pannkakor, vikingbröd med makrill och den nyskapande crossover-rätten köttbullar med rösti.

Evamari Anestedt, informatör i Smedjebackens kommun, är här för fjärde gången. Hon menar att mässan faktiskt funkar som magnet.

–Det ger resultat att åka hit. Vi lockar folk. De senaste åren har Smedjebacken börjat öka befolkningsmässigt, säger hon.

Och några duperande dammsugarförsäljartrick behöver hon inte använda sig av.

–Vi vill inte lova saker som vi inte kan hålla. Det flesta är väldigt
företagsamma och vet vad de vill. Många har redan bestämt sig, säger hon.

De som visar intresse för regionen får fylla i ett kontaktkort. Så småningom kommer det att bli uppringda av Dalarnas internationella inflyttningslots och de som har fastnat för Smedjebacken tas omhand av Evamari Anestedt.

Dalarna har även testat vingarna på andra mässor. De har besökt Berlin för att sondera den tyska marknaden och nyligen var Evamari Anestedt i London på en skandinavisk mässa.

–Vi var enda montern som handlade om att flytta till Sverige. Det var en välbesökt monter, jag tror vi väckte en tanke. England har en mycket tekniskt utbildad befolkning och det behöver vi just nu i Dalarna.

Att denna kompetens är eftertraktad har trafikingenjören och SKTFaren Janko Koen fått erfara. Han jobbar också i dalamontern och invandrade själv till Sverige från Holland för två år sedan. Efter att ha köpt hus i Bjurunda sökte han fyra tjänster som ingenjör i kommunerna runtomkring.

–Jag kallades till intervju på alla fyra jobben, säger han.

Det blev Rättviks kommun som till sist blev hans nya arbetsgivare.

Även mäklare och arbetsförmedlare finns på plats på mässan. På anslagstavlor trängs annonser för idylliska torp med lappar om företag till salu – varför inte satsa på en strutsfarm i Östersundstrakten eller ett älghotell med tillhörande mack i Åsarna?

Från Jämtlands monter strömmar bekant musik, den gamla godingen Vindarna vaknar och vänder. Där står näringslivssekreterare Stig Englundh i Härliga Härjedalen-tröja och spelar på gitarren. Han brukar åka till Holland så ofta som en gång i månaden.

–Vi följer upp de kontakter vi får på mässan genom att bjuda på seminarier
någon helg i Holland då de får mer djupgående information. Då är jag på plats, säger han.

Lönar det sig verkligen?
–Det kostar mycket pengar men man måste se det på sikt. Det grundjobb som vi gör nu har vi användning av sedan. En familj drar in 200 000 i skattepengar till kommunen och förra året reste jag upp ungefär 80 000 kronor, säger Stig Englundh.

Hittills har tre holländska familjer flyttat till Härjedalens kommun, sammanlagt tolv personer.

–Nu har vi många namn att bearbeta. Men vi får passa oss så att det inte blir som i Värmland. Vi har fått en familj som tyckte att det blev för mycket holländare i Värmland och valde att flytta vidare.

Karin Warne

karin.warne@vision.se

Artiklar

Bra kolleger och nya, ­spännande arbetssätt gjorde att Madeleine 
Palm (till vänster) sa ja till ytterligare ett år. Här med arbetskamraten Anki Ljung Foto: Rickard Kilström

Det här får 65+ att vilja stanna

När ska du gå i pension? De flesta vill sluta jobba vid 65 år eller tidigare. Men Tidningen Visions undersökning visar också att många av dem skulle överväga att arbeta vidare om de fick bättre villkor.  2018-08-16

Tandsköterskan Ylva Guhrén-Krook, 63 år, kan tänka sig att jobba tills hon blir 70, men bara om hon skulle få möjlighet att gå ner på deltid redan nu Foto: Rickard Kilström

Streta på eller göra sorti?

Jobba på till 70 eller sluta i förtid och få tid till annat än arbete? Hur var och en vill och kan göra hänger ihop med många saker: ekonomi, hälsa, familjesituation och arbetsmiljö. Möt några av dem som funderat kring pensionering.  2018-08-15

Johanna Björck har nytta av sina erfarenheter som döv: ”Jag har utvecklat en förmåga att läsa av folk. Som inspektör kan jag inte bara vara paragrafryttare, jag måste ha empati också.”  Foto: Rickard Kilström

”Intelligensen sitter inte i öronen”

Redan som tonåring visste Johanna Björck att hon ville bli miljöinspektör. Men många avrådde henne. Hur skulle en döv klara jobbet? Utmärkt har det visat sig. Men det har funnits hinder på vägen.  2018-08-13

Foto: Mostphotos

Grön journal för miljö och personal

Det finns miljöcertifieringar inom många olika områden. Men inom vårddokumentation har det saknats. Tills nu.  2018-08-15

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb