×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Den vilda jakten på holländarna

2011-03-15, Tidningenvision.se

Svenska kommuner sätter sprätt på miljonbelopp i jakten på holländare. Varje år flygs hundratals anställda till den stora emigrantmässan i Utrecht för att omgivna av älghorn, renfällar och spättekakor locka nya invånare till glesbygden.

Den svenska snällheten. Det är huvudorsaken till att affärsmannen Ruud van der Lem vill lämna fäderneslandet och flytta till Kalmar. Han och hans franskfödda fru Nicole Zeldenrust står och bläddrar i en broschyr utanför en faluröd stuga i miniformat.

–I Sverige finns den omtänksamhet som fanns i Holland på 70-talet. I Kalmar håller barn upp dörrarna när jag kommer. Så var det även i Holland när jag växte upp, men inte nu längre, säger Ruud van der Lem.

Emigrantmässan i Utrecht har hunnit bli en institution. Den har funnits i 15 år och lockar årligen 10 000 utvandrarsugna holländare, tyskar och belgare.

De svenska kommunernas mässintresse vaknade sent, bara för sex år sedan då Öland gjorde premiär, men har vuxit desto kraftigare. I år fanns var tredje kommun – över 100 stycken – representerad och Skandinavien har till och med fått en helt egen hall där Sverige i sann storebroranda dominerar totalt.

Bräcke, Kinda, åsele – alla gör de sitt bästa för att framhäva sina soligaste sidor. Åsele är på mässan för första gången och kommunen har pimpat sin monter till max. Renhorn, kåsor, trafikskyltar med älgar, samemössor och en uppstoppad vit hare trängs bredvid varandra och det bjuds på munsbitar av tunnbröd med västerbottenost.

Helén Dunsäter, kommunvägledare i Oskarshamn, är på emigrantmässan för första gången och jobbar för South East Sweden, ett samarbete mellan tio småländska grannkommuner.

–Det är ett jätteintresse. Men man märker att folk är i olika stadier. Vissa står och väger mellan Sverige och Norge medan andra redan har klart för sig vilken svensk bygd de vill flytta till, säger hon.

Varje dag flyttar ungefär 300 holländare utomlands. Orsakerna som anges brukar vara trångboddhet, dyra bostäder, trafikstockningar, kriminalitet och sociala problem på grund av det mångkulturella samhället.

En holländsk bonde som står vid en av de svenska montrarna bryr sig inte ens om att linda in och försköna sina flyttargument: det är på tok för många marockaner i Holland, tycker han.

På mässan får både ögon och gom smaka på en överdos av svenskhet: granar, pepparkakor, dalahästformade gelégodisar, foton av skridskoåkare på blankis och bilder av romantiska roddturer i midsommarnatten.

Och på matstället kan man smörja kråset med ärtsoppa och pannkakor, vikingbröd med makrill och den nyskapande crossover-rätten köttbullar med rösti.

Evamari Anestedt, informatör i Smedjebackens kommun, är här för fjärde gången. Hon menar att mässan faktiskt funkar som magnet.

–Det ger resultat att åka hit. Vi lockar folk. De senaste åren har Smedjebacken börjat öka befolkningsmässigt, säger hon.

Och några duperande dammsugarförsäljartrick behöver hon inte använda sig av.

–Vi vill inte lova saker som vi inte kan hålla. Det flesta är väldigt
företagsamma och vet vad de vill. Många har redan bestämt sig, säger hon.

De som visar intresse för regionen får fylla i ett kontaktkort. Så småningom kommer det att bli uppringda av Dalarnas internationella inflyttningslots och de som har fastnat för Smedjebacken tas omhand av Evamari Anestedt.

Dalarna har även testat vingarna på andra mässor. De har besökt Berlin för att sondera den tyska marknaden och nyligen var Evamari Anestedt i London på en skandinavisk mässa.

–Vi var enda montern som handlade om att flytta till Sverige. Det var en välbesökt monter, jag tror vi väckte en tanke. England har en mycket tekniskt utbildad befolkning och det behöver vi just nu i Dalarna.

Att denna kompetens är eftertraktad har trafikingenjören och SKTFaren Janko Koen fått erfara. Han jobbar också i dalamontern och invandrade själv till Sverige från Holland för två år sedan. Efter att ha köpt hus i Bjurunda sökte han fyra tjänster som ingenjör i kommunerna runtomkring.

–Jag kallades till intervju på alla fyra jobben, säger han.

Det blev Rättviks kommun som till sist blev hans nya arbetsgivare.

Även mäklare och arbetsförmedlare finns på plats på mässan. På anslagstavlor trängs annonser för idylliska torp med lappar om företag till salu – varför inte satsa på en strutsfarm i Östersundstrakten eller ett älghotell med tillhörande mack i Åsarna?

Från Jämtlands monter strömmar bekant musik, den gamla godingen Vindarna vaknar och vänder. Där står näringslivssekreterare Stig Englundh i Härliga Härjedalen-tröja och spelar på gitarren. Han brukar åka till Holland så ofta som en gång i månaden.

–Vi följer upp de kontakter vi får på mässan genom att bjuda på seminarier
någon helg i Holland då de får mer djupgående information. Då är jag på plats, säger han.

Lönar det sig verkligen?
–Det kostar mycket pengar men man måste se det på sikt. Det grundjobb som vi gör nu har vi användning av sedan. En familj drar in 200 000 i skattepengar till kommunen och förra året reste jag upp ungefär 80 000 kronor, säger Stig Englundh.

Hittills har tre holländska familjer flyttat till Härjedalens kommun, sammanlagt tolv personer.

–Nu har vi många namn att bearbeta. Men vi får passa oss så att det inte blir som i Värmland. Vi har fått en familj som tyckte att det blev för mycket holländare i Värmland och valde att flytta vidare.

Karin Warne

karin.warne@vision.se

Artiklar

41 procent av de som svarat på undersökningen jobbar regelbundet eller sporadiskt på distans. Foto: Jann Lipka

Hallå, släpp ut oss!

Allt fler jobbar på distans och ännu fler vill göra det. Positivt att kunna jobba ostört, tycker många. Men risken finns att prestationskraven går överstyr och att gränsen mellan jobb och privatliv suddas ut.  2018-05-31

Medicinska sekreteraren Agneta Nordqvist sitter hemma i Boden och jobbar, 30 mil från sin arbetsgivare, en privat vårdcentral i Kiruna. Foto: Tomas Bergman

Arbetsro i sitt eget bo

Tidsbesparande och praktiskt. Möt Agneta Nordqvist, Rickard Blank och Josef Szabo, tre ­tjänstemän som med teknikens hjälp hittat möjligheter att jobba utanför kontoret.  2018-05-28

Den grävande journalisten Ljudmila Savtjuk fick jobb på en trollfabrik i Sankt Petersburg. Jobbet var att smutskasta USA och länder i Europa. Foto: Rickard Kilström

Varnar för valrysare

Myndigheter varnar för att främmande makt kan ­försöka påverka höstens val. Valsamordnare har höjt beredskapen och drillats i säkerhetstänk. Men vi ­börjar berättelsen om desinformation och propagandaattacker på andra sidan Östersjön.  2018-05-30

Eleonora Neij (till höger) överväger att byta jobb efter 22 år som tandsköterska eftersom lönen inte räcker sedan hon mist sin man. Nina Rosell (till vänster), fackligt ombud. Foto: Marlin Johansson

Protester mot låga löner

Totalt har drygt 410 anställda inom Folktandvården i Region Jönköpings län skrivit på tandsköterskornas upprop för högre löner. Uppropet har skickats till folktandvårdens ledning och till politikerna i regionen.  2018-05-28

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb