×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Rebell eller medlare – vem är du?

2011-05-24, Tidningenvision.se

Är du mellanbarnet som alltid medlar i konflikter på jobbet eller den rebelliska lillebrorsan som sticker upp mot chefen? Att veta var dina kolleger är i syskonskaran kan hjälpa dig att förstå både dig själv och andra, enligt beteendevetaren Elisabeth Schönbeck.

Fakta

Storasyskon

Vana att vara ledare, eftersom de i princip fått en ledarskapsutbildning i barnkammaren. Bra på att effektivisera och rationalisera verksamheten. Gör som överordnade säger och är noga med lagar och regler. Kan uppfattas som konservativa. Kolleger kan störa sig på att storasyskonet säger åt andra vad de ska göra utan att någon bett om det.

Kända storasyskon: Fredrik Reinfeldt, Mona Sahlin, Hillary Clinton.

Småsyskon

Är kreativa och roliga men kan också vara våghalsiga rebeller. De tar gärna risker men har också lätt att tänka nytt och framtidsinriktat. Söker ofta äventyr och kickar. Som chefer är de bra på att genomföra radikala förändringar och utveckla nya idéer. Småsyskon blir ofta bra säljare eftersom de vet hur slipstenen ska dras för att få som de vill.

Kända småsyskon: Carola Häggkvist, Kay Pollak, Anders Borg.

Mellanbarn

Bra på att kompromissa och medla. De är vana att lyssna både uppåt och nedåt. Mellanbarn är sociala och trivs mitt i gruppen. Som chefer är de bäst på mellannivå. De kan vara veliga och lätt vända kappan efter vinden. Ett mellanbarn som har syskon av det andra könet har haft en särställning hemma medan mellanbarn med syskon av samma kön kan ha svårt att hitta sin egen identitet. De kan då satsa högre än sina syskon för att utmärka sig, som till exempel Carolina Klüft.

Kända mellanbarn: Thomas Bodström, Kattis Ahlström.

– Storasyskon har ofta en stark pliktkänsla, de är pålitliga och lite tråkiga. Ofta har de svårt att hantera när småsyskon struntar i att göra saker, eftersom de förväntar sig att alla ska ha samma pliktkänsla, säger Elisabeth Schönbeck, beteendevetare, som har specialiserat sig på syskonrelationer.
Äldstabarn och endabarn blir ofta stora ledare. Elisabeth Schönbeck har tittat på regeringen och kommit fram till att de flesta ministrarna är antingen storasyskon eller endabarn.
– De har ofta ett behov att visa sig duktiga och föra familjetraditioner vidare.

I våldsamma politiska demonstrationer eller på Idolscenen hittar man i stället småsyskonen.
– Ingen är bättre eller sämre, folk passar bara olika bra till olika arbetsuppgifter. Småsyskon är kreativa, charmiga och roliga. De vill ofta opponera sig mot chefer, men det kan vara bra att någon vågar säga ifrån.
När konflikter blossar upp kan det vara bra att fundera på vad arbetskamraterna har för syskon. Om två kolleger inte tål varandra utan märkbar anledning kan svaret finnas där. Om en kollega plötsligt stormar ut ur fikarummet kan det bero på att någon annan gått på precis som dennes storebror.
– Det finns många vuxna som är så inne i sin syskonroll att de ser barndomsupplevelser i de andras roller och plötsligt tänder till utan att någon förstår varför. Men det kan också vara tvärtom att vi fattar sympati för en viss person, för att den påminner om ens syskon.

Det finns även en könsaspekt på syskonroller, menar Elisabeth Schönbeck. En storasyster till bröder är bra på att sätta bråkiga män på plats och beter sig ofta mer ”manligt” än en storasyster som har småsystrar. Mellan två kvinnliga chefer kan det därför uppstå konflikter som påminner om dem mellan manliga och kvinnliga chefer.
Män som bara har systrar beter sig också mer kvinnligt än en man med bara bröder.
– Ta Lasse Berghagen, som är lillebror till två systrar, till exempel. Jag vet att hans pappa ville att han skulle bli tandläkare men han ville hellre spela gitarr och sjunga om nallebjörnar.
Hur stor roll spelar egentligen placeringen i syskonskaran?
– Jag ska vara lite kaxig och säga att det påverkar väldigt mycket. En storebror på ett gods i Skåne har mycket gemensamt med en storebror som är gatubarn i Rio. Båda ansvarar för att verksamheten ska gå runt, vare sig det handlar om att förvalta godset eller att stöldräderna ska gå bra, säger Elisabeth Schönbeck.
Anni Alm (storasyster)
anni.alm@sktf.se, 08-789 65 02

Artiklar

Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.  2019-06-03

Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.  2019-06-03

Foto:  Jann Lipka

Som en yxa i huvudet

Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.  2019-06-03

Foto: Brombergs

”I själva verket har vi gott om tid”

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”  2019-06-03

Till arkivet

Tipsa oss!

Vad vill du läsa om i Tidningen Vision? Kontakta oss på redaktionen.

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb