×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Rättvik fixar biffen

2011-05-24, Tidningenvision.se

Hur närproducerad kan maten bli? Fråga Rättvik. Där satsar man på att bli självförsörjande på kött och grönt och låter naturbruksgymnasiet ordna kravpotatis, ekologiska grönsaker och kött som serveras i skolmatsalar och äldreboenden.

Lunchrast på Stiernhööksgymnasiet. Eleverna strömmar in och slår sig ner i någon av de två matsalarna eller i solen på uteterassen med utsikt över Siljan. Av dagens meny – kyckling eller kåldolmar – kommer potatisen och gurkan från de egna odlingarna. Men veckomatsedeln på väggen vittnar om att det flera dagar i veckan serveras nötkött eller fläsk som naturbruksgymnasiet producerat själv.

– Vi lagar väldigt mycket mat från grunden nu. I stället för att till exempel köpa in färdiga köttbullar tillreder vi färslådor eller köttfärslimpor. Det tar mycket längre tid, men samtidigt är det otroligt roligt, säger Gunilla Björk, produktionsansvarig för gymnasiets kök.

Rättviks kommun startade 2006 projekt Återtag. Målet är att kommunen genom naturbruksgymnasiet ska bli självförsörjande på kött och grönt. Än är man inte där, men all potatis som serveras har vuxit i skolans jord, tomater, gurka, kål och andra grönsaker skördas från skolans odlingar, och 70 procent av allt fläsk och nötkött är från den egna uppfödningen.

För personalen i köken på skolor och äldreboenden som varje dag lagar cirka 4 000 portioner har det inneburit en förändring: Mer matlagning i stället för att öppna kartonger med halvfabrikat. Och menyer som får anpassas efter grönsakssäsongen och hur snabbt djuren växer till sig.

– Nu har jag varit i ladugården och pratat med förmannen för att veta när de ska leverera till slakt. Om det sker denna vecka så vet jag att jag får köttet veckan därpå, säger Gunilla Björk.

Naturbruksgymnasiets anläggningar med ladugård, stall, maskinhallar, växthus, hagar och odlingar breder ut sig längs riksvägen i utkanten av Rättvik. I en inhägnad vid vägen går grisarna omkring och bökar efter rötter, i en annan har lammen lagt sig tillrätta, och i en skogsglänta trampar några kvigor omkring bland björkarna. En del av de cirka 60 mjölkorna är ute på bete, men de som är kvar i ladugården kan röra sig fritt och vandra ut genom de öppna portarna om de vill.

– Just nu händer det mest på hela året. Ungdjuren ska också ut på bete, stängsel ska ses över, och vårbruket pågår, säger Gustav Svensson, driftledare på skolan, tillika projektledare för Återtaget.

Både ladugården och det så kallade lösdriftstallet intill med kvigor och stutar är nybyggda, togs i bruk för ett och ett halvt år sedan, och blev första steget mot att göra Rättvik självförsörjande på kött.

Att föda upp stutar för slakt var helt nytt för skolan, och först när djurbesättningarna har blivit tillräckligt stora klarar man behovet av nötkött. Samma sak gäller för fläsk. Ett nytt slaktsvinstall är under uppförande och om ett år när det står klart hoppas man att målet på 100 procent ska nås.

Fler djur och ekologiskt jordbruk ökar också behovet av odlings- och betesmarker. För att inte störa det privata jordbruket satsar kommunen på att köpa upp igenväxta marker. En knepig uppgift.

– På marksidan går det långsamt eftersom det är många ägare. Men vi har 20 hektar nu som ska fräsas från sly och stubb. Vi öppnar upp gammal odlingsmark som vuxit igen, säger Gustav Svensson.

Återtaget föddes i förre kommunalrådet Jonny Jones (C) huvud. Enligt honom började det med en servicegaranti till invånarna om att kommunen bara skulle servera svenskt kött. Så länge inköpen gjordes i närområdet gick det bra att uppfylla garantin, men 2006 gjordes en gemensam upphandling tillsammans med andra kommuner och de lokala producenterna förlorade.

– Vi visste faktiskt inte ens om att vi var med i upphandlingen och blev helt överrumplade, säger Jonny Jones.

Rättvik köpte sig ur knipan genom ett specialavtal där leverantören som vann upphandlingen gick med på att garantera svenska råvaror. Men eftersom kommunen vid samma tid tagit över naturbruksgymnasiet från landstinget kläcktes idén till Återtaget.

– Skolan producerade ändå varor som måste ut på marknaden. Men varför först sälja och sedan köpa in? Jag tycker det är bättre att vi konsumerar våra egna produkter själva och dessutom kan servera kravmärkt mat, säger Jonny Jones.

Den nya moderna ladugården, andra nybyggen på skolan och markuppköp har kostat cirka 30 miljoner kronor. Men den gamla anläggningen var utdömd så nyinvesteringar var i vilket fall som helst nödvändiga, konstaterar Jonny Jones. Skillnaden blev att man dimensionerade efter Återtagets behov.

Återtaget har väckt intresse bland många andra kommuner. Vissa, som Ronneby, planerar till och med att följa i samma spår. Projektet har också prisats av Naturskyddsföreningen och skolmatsalen har utsetts till en av Sveriges bästa.

Men det finns också orosmoln. För bara ett par veckor sedan fick de anställda vid naturbruksgymnasiets trädgård besked om neddragningar. Färre elever och oförändrade bidrag från kommunen väntas leda till att driftpersonal sägs upp och att den del av Återtaget som rör grönsaker måste stryka på foten.

– Vi för en sådan diskussion. Men det rör bara tomater, sallad och andra säsongsgrönsaker och är en väldigt liten del av Återtaget. Allt annat fortsätter oförändrat, säger gymnasiechefen Hans Barksjö, och konstaterar att minskade elevkullar och sämre ekonomi är ett problem de delar med andra gymnasieskolor i landet.

– Men man måste tro på det man håller på med. Vi anser att Återtaget är viktigt ur flera aspekter som djurhållning, öppna landskap och kvalitet på mat. Och vi tror också att våra nya djurstallar och moderna jordbruk ska dra till sig fler elever än vi skulle fått utan Återtaget, säger Hans Barksjö.

Mårten Kierkegaard

marten.kierkegaard@vision.se

Artiklar

Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.  2019-06-03

Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.  2019-06-03

Foto:  Jann Lipka

Som en yxa i huvudet

Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.  2019-06-03

Foto: Brombergs

”I själva verket har vi gott om tid”

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”  2019-06-03

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb