×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Anonyma ansökningar blev en flopp

2011-01-28, Tidningenvision.se

Ett krångligt och tidsödande verktyg som inte ger önskad effekt. För ett par år sedan var avidentifierade ansökningshandlingar på modet för att öka mång­falden i arbetslivet. Nu har till och med pionjär­kommunen Mellerud kastat in handduken.

–Vi kunde inte se att det gav något resultat, säger Yvonne Holmström, PA-konsult som ledde arbetet med avidentifierade ansökningar i Östersunds kommun.

Först ut var Melleruds kommun 2002. Och modellen med en ansökningsblankett i två delar, varav den med personuppgifter inte öppnas förrän rekryteraren bestämt vilka som ska kallas till intervju, spred sig snabbt i Kommunsverige. Men nu har nästan alla kommuner backat.

I Östersund inleddes försöket 2006 på tekniska förvaltningen, delar av barn- och utbildningsförvaltningen samt delar av vård- och omsorgsförvaltningen.

Två år och 69 anställningar senare kunde Yvonne Holmström konstatera att tre personer med annan etnisk bakgrund hade fått jobb, vilket motsvarade andelen anställda med annan bakgrund i kommunen som helhet.

–Det gav helt enkelt ingen effekt. Dessutom var det väldigt krävande rent administrativt, men det var inte det främsta skälet till att vi slutade, säger Yvonne Holmström.

Slutsatsen i Östersund var att modellen är alltför defensiv för att få bukt med den bristande mångfalden. Genom chefs­utbildningar, tydligare kravprofiler och riktad annonsering för att locka underrepresenterade grupper att söka jobb i kommunen hoppas man att mångfalden ska ökas.

–Vi har haft för få sökande till våra tjänster. Vi måste ligga steget före och bli bättre på att hitta folk och uppmana dem att söka, säger Yvonne Holmström.

Leif Lindberg, utredare på arbetsgivarpolitiska avdelningen på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kallar avidentifierade ansökningshandlingar en bra idé som inte fungerade i praktiken.

Han ser två orsaker till att intresset har svalnat. Dels formella hinder som att offentlighetsprincipen gör att ansökningshandlingarna kan begäras ut varpå anonymiteten röjs och att modellen krockar med regeln om att före detta anställda kan ha rätt till återanställning. Dels att de stora förväntningarna inte infriades.

–Alla tyckte att det var en bra idé 2005 men resultatet har visat sig vara för magert. I dag är det nästan ingen som talar om anonyma ansökningar, säger Leif Lindberg.

Niklas Lindstedt

niklas.lindstedt@vision.se

Artiklar

Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.  2019-06-03

Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.  2019-06-03

Foto:  Jann Lipka

Som en yxa i huvudet

Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.  2019-06-03

Foto: Brombergs

”I själva verket har vi gott om tid”

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”  2019-06-03

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb