×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Du måste också vara bosatt och folkbokförd i Sverige. Om du anmäler dig som medlem med startdatum bakåt i tiden ska du istället uppfylla kraven den dag du gör medlemsanmälan. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, anställning med lönebidrag eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Ser över vården

2011-02-08, Tidningenvision.se

Gråtfärdiga och upprörda. Så kände sig tillsynschefen Per-Anders Sunesson och hans kolleger på Socialstyrelsen efter att ha sett tv-avslöjandet från Öjagårdens demensboende. Nu pumpar Socialstyrelsen musklerna och skärper kontrollerna av vården och omsorgen.

Fakta

Titel: Tillsynschef.
Arbetsplats: Socialstyrelsens huvudkontor i Stockholm.
Bor: Västerås.
Ålder: 47 år.
Familj: Fru, 19-årig son och 19-årig dotter.
Fritid: Springer och åker skidor. Ska åka Vasaloppet med kolleger.
Om jägarkarriären: Avslutad. Tyckte det var obehagligt att sitta ensam i skogen och hoppades hela tiden att inget djur skulle komma förbi. Jag sköt en älgkalv och hade ångest i flera veckor, det var ju någons barn.
Gör mig arg: Bristande engagemang och oärlighet.
Engagerad i: Brottsofferfrågor. Skrev som departementssekretare propositionen Stöd för brottsoffer och har ett ideellt engagemang i stiftelsen Tryggare Sverige.
Guldkant: Dricker och äter gott, gärna skaldjur och champagne med min hustru.

Gråtfärdiga och upprörda. Så kände sig tillsynschefen Per-Anders Sunesson och hans kolleger på Socialstyrelsen efter att ha sett tv-avslöjandet från Öjagårdens demensboende. Nu pumpar Socialstyrelsen musklerna och skärper kontrollerna av vården och omsorgen.

Vem tusan kan det vara?" Klockan två på natten skar signalen genom Ljustagårdens demensboende i Sundsvall. Lätt skärrade öppnade personalen dörren. Utanför stod en kvinna och visade legitimation från Socialstyrelsen.

Liknande scenarion utspelade sig samtidigt på ett hundratal demensboenden runtom i Sverige natten mellan den 8 och 9 november i fjol. Samtidigt låg högste chefen Per-Anders Sunesson i sin säng hemma i villan i Västerås, rejält trött efter att under lång tid ha jobbat 70-timmarsveckor.

På kort tid har hans tillsynsavdelning fått många nya uppgifter och vuxit från 200 till 500 medarbetare, själv har han seglat upp till nummer 17 på tidningen Dagens Medicins årliga rankningslista över vårdens makthavare. Innan Per-Anders Sunesson somnade den där novemberkvällen sände han en sista tanke till de hundra inspektörerna ute i fält.

Den nattliga tillsynsräden var ett spektakulärt startskott för Socialstyrelsens nya arbetssätt, en signal om hårdare tag och fler oanmälda inspektioner.

Det var Uppdrag gransknings avslöjande om att de gamla på Öjagårdens demensboende i Piteå låstes in och lämnades ensamma nattetid som gjorde att Socialstyrelsen kvickt beslutade att göra en genomlysning av landets demensvård.

– Tillsynsavdelningen var på internat den kvällen då inslaget sändes. Vi satt och tittade tillsammans och jag kan säga att det var många ögon som inte var torra. Vi var chockade. Det kan tyckas naivt av en tillsynsavdelning, visst kände vi till problemen men vi visste inte att det var så illa.

Resultaten av Socialstyrelsens granskning var nedslående: 60 procent av boendena var underbemannade och lika stor andel låste in sina gamla.

– Resultaten är förskräckliga. Det är ett fattigdomstecken att inte ha tillräckligt med personal, säger Per-Anders Sunesson och skakar bedrövat på huvudet.

Han är noga med att påpeka att ingen skugga ska falla över personalen i äldreomsorgen.

– De gör oftast ett fantastiskt jobb. Det handlar om strukturproblem och resursfrågor som politikerna råder över.

Hur får man då bukt med dålig omsorg och vård? Större tonvikt på tillsyn är regeringens nya strategi. Bland annat har ansvaret för att granska socialtjänsten, till exempel HVB-hem och missbruksvården, flyttats från länsstyrelserna till Socialstyrelsen. Förut var det ovanligt med oanmälda inspektioner, nu kräver regeringen fler. Slutmesat med andra ord.

– Naturligtvis ska vi vara respektfulla mot dem vi granskar, men det ingår inte i vår roll att vara förstående och väga in att det kan vara svårt att leva upp till lagstiftningens krav. Vi ska naket redovisa brister, säger Per-Anders Sunesson.

Han sticker inte under stol med att det har varit kämpigt sedan han tillträdde som chef för ett och ett halvt år sedan – samtidigt som verksamheten vuxit enormt har myndigheten genomgått en uppslitande omorganisation.

– 2010 var ett turbulent år. Vi befann oss på ett stormigt hav och försökte paddla och bygga båt samtidigt. Det har varit tufft att styra verksamheten åt ett annat håll. Nu är de flesta i besättningen på plats och vi har åtminstone hunnit staka ut kursen, säger han.

Vem är han då, denne kapten som ska se till att tillsynsverksamheten flyter? Efter samtal med gamla kolleger och googling på nätet tonar två bilder av Per-Anders Sunesson, som är jurist i botten, fram.

Den mindre smickrande bilden grundar sig på ett Rapportinslag där han, i tron att kameran är avstängd, ger intervjuaren en rejäl avhyvling. Stämpeln som hetlevrad är svår att tvätta bort.

– Det var inte bra. Jag var stressad och hade inte förberett mig tillräckligt för intervjun. Jag skämdes och kände mig som en dålig representant för myndigheten. Det är enda gången som jag övervägt att kasta in handduken och hoppa av min chefspost, säger han.

Den andra bilden är väsentligt mer positiv. Han beskrivs som en härlig fläkt, entusiastisk, på gott humör och med inställningen att allt går att lösa. På justitiedepartementet gjorde han snabbt karriär utan att egentligen ha de "rätta" meriterna, och före detta kolleger tippar att han en dag slutar som generaldirektör.

Men när han 2005 fick jobbet som chef för socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Örebro blev han inte lika omtyckt av alla. Kritiska röster hördes inifrån organisationen. Orsaken var att han var jurist, inte läkare.

– Jag var den första avdelningschefen för Socialstyrelsens tillsyn som inte hade bakgrund som läkare. Många uppfattade det som en trovärdighetsfråga, för på den tiden hade vi bara tillsynsansvar för hälso- och sjukvård. Sedan dess har det svängt över så att ledarskapet i sig är mer i fokus, säger han.

De nya hårdare greppen med fler oanmälda inspektioner har, kanske något oväntat, fått mycket ros av personal inom äldreomsorgen. Han har fått brev där de säger "Äntligen!" och tackar. Nästa fokusområde är att granska brister inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning.

Per-Anders Sunesson är förvissad om att Socialstyrelsens tillsyn har effekt och leder till förbättringar.

– Olika frågor tar bara olika lång tid att få upp på agendan. Som problemet med överbeläggning på sjukhusen. Först menade Sveriges Kommuner och Landsting att det inte alls var en patientsäkerhetsfråga, men vi har envetet drivit på. Nu är frågan högt upp på den politiska agendan. Jag är övertygad om att vår tillsyn tar skruv.

Artiklar

Lotta Gedell och Rebecka Berger, 
fackligt aktiva social­sekreterare i Skara, tycker att villkoren förbättrats Foto: Mika Väisänen

Lönelyft gav mer arbetsro

Socialsekreterare är en av de yrkesgrupper vars snittlöner ökade mest i fjol, enligt Tidningen Visions kartläggning. I Skara höjdes medellönen rejält: 12 procent.  2018-02-20

Illustration: Martin Ander

Nu ska lönerna bli mer rättvisa

Åtta av tio kommuner gjorde en lönekartläggning under 2017. Det är en rejäl uppryckning jämfört med tidigare då det inte var obligatoriskt att göra det varje år. Ett 30-tal kommuner har rättat till orättvisa löner de har hittat.  2018-02-22

Lite till de sämst betalda

Biblioteksassistenterna är en av Visions låglönegrupper. För andra året i rad hamnar yrkesgruppen i botten i Tidningen Visions löneundersökning.  2018-02-20

Prästens symbolkraft är urstark. Det är en lärdom från Thailand. Erik Stenberg-Roos är tillgänglig, men han är aldrig kompis. Här är han Svenska kyrkan i utlandet. Foto: Jonas Gratzer

Präst med sand mellan tårna

Prästen Erik Stenberg-Roos är Svenska kyrkans utsände i södra Thailand. Han surrar fast altaret på bilen, kastar in gitarren och far dit där han är behövd. Ena dagen håller han en gudstjänst på stranden, den nästa besöker han en svensk som sitter i fängelse.  2018-02-20

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb