×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Ser över vården

2011-02-08, Tidningenvision.se

Gråtfärdiga och upprörda. Så kände sig tillsynschefen Per-Anders Sunesson och hans kolleger på Socialstyrelsen efter att ha sett tv-avslöjandet från Öjagårdens demensboende. Nu pumpar Socialstyrelsen musklerna och skärper kontrollerna av vården och omsorgen.

Fakta

Titel: Tillsynschef.
Arbetsplats: Socialstyrelsens huvudkontor i Stockholm.
Bor: Västerås.
Ålder: 47 år.
Familj: Fru, 19-årig son och 19-årig dotter.
Fritid: Springer och åker skidor. Ska åka Vasaloppet med kolleger.
Om jägarkarriären: Avslutad. Tyckte det var obehagligt att sitta ensam i skogen och hoppades hela tiden att inget djur skulle komma förbi. Jag sköt en älgkalv och hade ångest i flera veckor, det var ju någons barn.
Gör mig arg: Bristande engagemang och oärlighet.
Engagerad i: Brottsofferfrågor. Skrev som departementssekretare propositionen Stöd för brottsoffer och har ett ideellt engagemang i stiftelsen Tryggare Sverige.
Guldkant: Dricker och äter gott, gärna skaldjur och champagne med min hustru.

Gråtfärdiga och upprörda. Så kände sig tillsynschefen Per-Anders Sunesson och hans kolleger på Socialstyrelsen efter att ha sett tv-avslöjandet från Öjagårdens demensboende. Nu pumpar Socialstyrelsen musklerna och skärper kontrollerna av vården och omsorgen.

Vem tusan kan det vara?" Klockan två på natten skar signalen genom Ljustagårdens demensboende i Sundsvall. Lätt skärrade öppnade personalen dörren. Utanför stod en kvinna och visade legitimation från Socialstyrelsen.

Liknande scenarion utspelade sig samtidigt på ett hundratal demensboenden runtom i Sverige natten mellan den 8 och 9 november i fjol. Samtidigt låg högste chefen Per-Anders Sunesson i sin säng hemma i villan i Västerås, rejält trött efter att under lång tid ha jobbat 70-timmarsveckor.

På kort tid har hans tillsynsavdelning fått många nya uppgifter och vuxit från 200 till 500 medarbetare, själv har han seglat upp till nummer 17 på tidningen Dagens Medicins årliga rankningslista över vårdens makthavare. Innan Per-Anders Sunesson somnade den där novemberkvällen sände han en sista tanke till de hundra inspektörerna ute i fält.

Den nattliga tillsynsräden var ett spektakulärt startskott för Socialstyrelsens nya arbetssätt, en signal om hårdare tag och fler oanmälda inspektioner.

Det var Uppdrag gransknings avslöjande om att de gamla på Öjagårdens demensboende i Piteå låstes in och lämnades ensamma nattetid som gjorde att Socialstyrelsen kvickt beslutade att göra en genomlysning av landets demensvård.

– Tillsynsavdelningen var på internat den kvällen då inslaget sändes. Vi satt och tittade tillsammans och jag kan säga att det var många ögon som inte var torra. Vi var chockade. Det kan tyckas naivt av en tillsynsavdelning, visst kände vi till problemen men vi visste inte att det var så illa.

Resultaten av Socialstyrelsens granskning var nedslående: 60 procent av boendena var underbemannade och lika stor andel låste in sina gamla.

– Resultaten är förskräckliga. Det är ett fattigdomstecken att inte ha tillräckligt med personal, säger Per-Anders Sunesson och skakar bedrövat på huvudet.

Han är noga med att påpeka att ingen skugga ska falla över personalen i äldreomsorgen.

– De gör oftast ett fantastiskt jobb. Det handlar om strukturproblem och resursfrågor som politikerna råder över.

Hur får man då bukt med dålig omsorg och vård? Större tonvikt på tillsyn är regeringens nya strategi. Bland annat har ansvaret för att granska socialtjänsten, till exempel HVB-hem och missbruksvården, flyttats från länsstyrelserna till Socialstyrelsen. Förut var det ovanligt med oanmälda inspektioner, nu kräver regeringen fler. Slutmesat med andra ord.

– Naturligtvis ska vi vara respektfulla mot dem vi granskar, men det ingår inte i vår roll att vara förstående och väga in att det kan vara svårt att leva upp till lagstiftningens krav. Vi ska naket redovisa brister, säger Per-Anders Sunesson.

Han sticker inte under stol med att det har varit kämpigt sedan han tillträdde som chef för ett och ett halvt år sedan – samtidigt som verksamheten vuxit enormt har myndigheten genomgått en uppslitande omorganisation.

– 2010 var ett turbulent år. Vi befann oss på ett stormigt hav och försökte paddla och bygga båt samtidigt. Det har varit tufft att styra verksamheten åt ett annat håll. Nu är de flesta i besättningen på plats och vi har åtminstone hunnit staka ut kursen, säger han.

Vem är han då, denne kapten som ska se till att tillsynsverksamheten flyter? Efter samtal med gamla kolleger och googling på nätet tonar två bilder av Per-Anders Sunesson, som är jurist i botten, fram.

Den mindre smickrande bilden grundar sig på ett Rapportinslag där han, i tron att kameran är avstängd, ger intervjuaren en rejäl avhyvling. Stämpeln som hetlevrad är svår att tvätta bort.

– Det var inte bra. Jag var stressad och hade inte förberett mig tillräckligt för intervjun. Jag skämdes och kände mig som en dålig representant för myndigheten. Det är enda gången som jag övervägt att kasta in handduken och hoppa av min chefspost, säger han.

Den andra bilden är väsentligt mer positiv. Han beskrivs som en härlig fläkt, entusiastisk, på gott humör och med inställningen att allt går att lösa. På justitiedepartementet gjorde han snabbt karriär utan att egentligen ha de "rätta" meriterna, och före detta kolleger tippar att han en dag slutar som generaldirektör.

Men när han 2005 fick jobbet som chef för socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Örebro blev han inte lika omtyckt av alla. Kritiska röster hördes inifrån organisationen. Orsaken var att han var jurist, inte läkare.

– Jag var den första avdelningschefen för Socialstyrelsens tillsyn som inte hade bakgrund som läkare. Många uppfattade det som en trovärdighetsfråga, för på den tiden hade vi bara tillsynsansvar för hälso- och sjukvård. Sedan dess har det svängt över så att ledarskapet i sig är mer i fokus, säger han.

De nya hårdare greppen med fler oanmälda inspektioner har, kanske något oväntat, fått mycket ros av personal inom äldreomsorgen. Han har fått brev där de säger "Äntligen!" och tackar. Nästa fokusområde är att granska brister inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning.

Per-Anders Sunesson är förvissad om att Socialstyrelsens tillsyn har effekt och leder till förbättringar.

– Olika frågor tar bara olika lång tid att få upp på agendan. Som problemet med överbeläggning på sjukhusen. Först menade Sveriges Kommuner och Landsting att det inte alls var en patientsäkerhetsfråga, men vi har envetet drivit på. Nu är frågan högt upp på den politiska agendan. Jag är övertygad om att vår tillsyn tar skruv.

Artiklar

Delat ledarskap kan vara lösningen på Svenska kyrkans arbetsmiljöproblem, tror Anders Blom, stiftspedagog och huvudskyddsombud i Skara stift. Foto: Marlin Johansson

Många mår dåligt i kyrkan

Den psykosociala arbetsmiljön i Svenska kyrkan har blivit sämre. Det tycker drygt 35 procent av de anställda som svarat på Tidningen Visions undersökning. Dåligt ledarskap och stress är de största problemen.  2018-09-20

Christina Abrahamsson, receptionist och assistent, och Anne-­Marie Hultin, församlingssekreterare, framför Tegneby kyrka, byggd 1891, på Orust. De tycker att den psyko­sociala arbetsmiljön blivit bättre på senare tid. Foto: Sofia Sabel

Vände den negativa trenden

För några år sedan var många på pastors­expeditionen i Orust pastorat sjukskrivna. ­Personalen mådde dåligt och det var rörigt på arbetsplatsen. I dag är läget helt annorlunda.  2018-09-20

Utse en Djävulens advokat på arbetsplatsen och låt personen bära en särskild tröja. Det kan vara ett sätt att få fart på de kritiska diskussionerna, säger organisationsforskare Mats Alvesson.
Foto:  André de Loisted

Professor på dumhetsjakt

Vart tog det kritiska tänkandet vägen? Organisations­professorn Mats Alvesson ser ett arbetsliv fullt av styrdokument och floskler och konstaterar att ”funktionell dumhet” är den kanske viktigaste framgångsformeln för den som vill göra karriär. I alla fall på kort sikt.  2018-09-20

”Chefer är också arbetstagare som behövs satsas på”, säger enhetschefen Pia Rosenlöw  Posch, som välkomnar ­Arbetsmiljöverkets krav. Foto: Marlin Johansson

Chefer hårt pressade

Arbetsmiljöverket har under tre års tid inspekterat arbetsmiljön för första linjens chefer inom vård och omsorg i 86 kommuner, 15 landsting och hos 12 privata vårdgivare. Nästan alla fick krav på att åtgärda brister.  2018-09-19

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb