×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Ett bergfast beslut för Östhammar

2011-02-22, Tidningenvision.se

Å ena sidan breddade vägar och ökad inflyttning. Å andra sidan 12 000 ton högaktivt kärnbränsle. I Östhammar är man beredd att ta nackdelarna med fördelarna.

- Är det inte klart ännu?"

Sporthandlare Tomas Strand låter både överraskad och besviken. Precis som många andra Östhammarsbor är han full av förväntan inför ett av de största industriprojekten i Sverige under senare år, i klass med Öresundsbron.

Men den planerade byggstarten ligger flera år framåt i tiden. I mars lämnar Svensk kärnbränslehantering, SKB, över sin ansökan till Miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten, först ett par år därefter kommer regeringen att fråga Östhammars kommun om det är okej att sätta i gång.

– Det blir skönt när de väl sätter borren i berget. Det kommer att skapa otroligt många arbetstillfällen under byggtiden och många jobb kommer att bli kvar. Som boende och affärsinnehavare tror jag att det blir ett lyft för kommunen, säger han.

Tystnaden i Tomas Strands sportaffär på Drottninggatan i Östhammar bryts av en plingande dörrklocka och en äldre kvinna som vill ha nya gummiskydd till sina gåstavar. Sedan finns det tid att prata vidare. Om vänner som jobbar och trivs vid kärnkraftverket och om försäljningen av cyklar, slangar och andra reservdelar som gör Forsmark till en av hans bästa kunder.

Tanken på 12 000 ton utbränt kärnbränsle är ingenting som håller honom vaken om nätterna. Den första av de tre reaktorerna i Forsmark togs i bruk 1980 och Tomas Strand och många andra Östhammarsbor har helt enkelt vant sig vid att ha kärnkraft in på knuten.

– Jag kan inte se att Sverige skulle klara sig utan kärnkraft och någonstans måste avfallet lagras. Om experterna säger att Östhammar är det bästa alternativet så litar jag på det, säger han.

 

På Forsmark och i Östhammars kommun uttrycktes många "äntligen" när SKB på en presskonferens i juni 2009 satte ned foten i slutförvaringsfrågan. Vd:n Claes Thegerström förklarade att det till slut var den långsiktiga säkerheten som hade avgjort saken:

– Forsmark är bättre än Oskarshamn. Den systematiska genomgång vi har gjort, med bland annat 600 vetenskapliga undersökningar på plats, visar entydigt på en signifikant skillnad, sa han.

Flera kommuner hade kämpat med näbbar och klor för att slippa ta emot kärnavfall, men i Östhammar jublade politiker och invånare över att man hade snuvat Oskarshamn på mållinjen.

Ett och ett halvt år senare har kommunalrådet Margareta Widén Berggren (S) och oppositionskommunalrådet Anna-Lena Söderblom (M) bråttom. Strax kommer taxin som ska köra dem till Arlanda flygplats, sedan går resan vidare till den franska kommunen Soulaines-Dhys. Där finns också långt framskridna planer på ett slutförvar för använt kärnbränsle och under två dagar ska det utbytas erfarenheter och kunskaper.

– Enligt en undersökning är hela 80 procent av invånarna positiva till att avfall från de svenska reaktorerna förvaras här. Det är en väldigt hög siffra som omvärlden, inte minst fransmännen, är fascinerade av. Vi kommer att berätta om hur vi arbetar för att skapa en process som gör människor delaktiga och tar deras frågor och oro på allvar, berättar Margareta
Widén Berggren.

 

Även om det återstår flera pusselbitar i den vindlande beslutsprocessen har spekulationerna om vad slutförvaringen kommer att innebära tagit fart. Flera kommuninvånare som SKTF-tidningen träffar talar inte bara om nya jobb och breddade vägar, utan också om ökad inflyttning och nya skolor i en kommun där sjunkande barnantal har varit en källa till oro under flera år.

Anna-Lena Söderblom befarar att förväntningarna är väl hårt uppskruvade på sina håll.

– De lokala företagarna har en lite orealistisk bild av hur det kommer att bli. De tror att de kommer tälja guld med pennkniv, säger hon.

Östhammars kommun har skapat en särskild organisation för att bevaka det gigantiska projektet. En säkerhetsgrupp har bildats och en miljö­konsekvensgrupp med politiker och tjänstemän som följer och granskar SKB:s arbete. En referensgrupp ordnar informationsträffar och sköter dialogen med allmänheten.

– Det gäller att hitta forum där människor kan ställa frågor utifrån sina funderingar. Människor vill veta hur kapslarna ska förvaras och hur bygget kommer att påverka grundvattnet. Då är det vårt ansvar att ta dit experter som kan svara på sådana frågor, säger Anna-Lena Söderblom, som är ordförande i referensgruppen.

 

Oron för vad som skulle hända med de nedgrävda kapslarna vid en eventuell jordbävning gjorde att den kontroversielle docenten i geologi, Nils-Axel Mörner, bjöds in och dömde ut Östhammar som slutförvaringsort.

– Det låg mycket nära gränsen till skräckpropaganda om du frågar mig. Men om vi vill ha en öppen och demokratisk process måste vi acceptera att olika åsikter ventileras, säger Anna-Lena Söderblom.

Grunden för deras ställningstagande är att den långsiktiga säkerheten kan garanteras, påpekar de två politikerna flera gånger.

– Om experterna på Strålsäkerhetsmyndigheten har betänkligheter lägger vi ned direkt. Det är absolut inte så att vi måste ha slutförvaret till varje pris, säger Margareta Widén Berggren.

Om en månad ska SKB enligt planerna lämna in sin ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten och Miljödomstolen om att få bygga ett slutförvar 500 meter under den slyiga skogen vid Forsmark. Granskningen kommer ett par år innan frågan hamnar på regeringens bord.

Men till slut är det ändå kommunen som har sista ordet. Det har gjort att frågan om folkomröstning har poppat upp, men det är inget som får de två kommunalråden att jubla. Frågan är alltför komplex, tycker Anna-Lena Söderblom.

 

I stort sett samma argument använder Linda Eskilsson, miljöinspektör och gruppledare för Miljöpartiet, för en folkomröstning.

– Slutförvaringen är en stor och viktig fråga som påverkar alla invånare på ett eller annat sätt. Då är det på sin plats att människor får sätta sig in i alla fakta så att de får en chans att ta ställning.

Visst finns en del kritiska röster i Östhammar, som Opinionsgruppen för säker slutförvaring (OSS) och Naturskyddsföreningen i kommunen, men överlag tycker Linda Eskilsson att det är förvånansvärt tyst.

– Vargfrågan väcker faktiskt betydligt hetare känslor – trots att det inte finns några stammar i kommunen. Jag tror att det var 6–7 år sedan en varg sköts senast. Det är ju faktiskt ganska komiskt om man tänker efter.

Själv beskriver hon sig som en försiktig skeptiker, som befarar att Östhammar har valts mer för sin kärnkraftsacceptens än för kvaliteten i berggrunden. Hon oroas också över att en grupp internationella forskare hävdar att kopparkapslarna rostar betydligt snabbare än vad SKB har räknat med.

– Men om miljöprövningen som ska göras är positiv är det okej för mig. Jag blir inte jätteglad, men jag kommer att lita på expertmyndighetens beslut.

När mammalediga Amanda Ström rullar sin barnvagn med lilla Wilton längs Klockstapelsgatan är de två kommunalråden redan högt uppe i luften på väg söderut för att prata öppenhet och medborgardialog med sina franska kolleger.

Amanda och hennes kamrat Stina Holtari förstår inte riktigt min fråga. Nej, de är inte oroliga för slutförvaringen.

– Vi har redan ett kärnkraftverk, olyckan kan lika väl ske där, säger Amanda Ström.

– Och om det mot all förmodan skulle smälla så spelar det nog ingen roll i vilken kommun man bor, säger Stina Holtari.

Niklas Lindstedt

niklas.lindstedt@vision.se

Artiklar

Delat ledarskap kan vara lösningen på Svenska kyrkans arbetsmiljöproblem, tror Anders Blom, stiftspedagog och huvudskyddsombud i Skara stift. Foto: Marlin Johansson

Många mår dåligt i kyrkan

Den psykosociala arbetsmiljön i Svenska kyrkan har blivit sämre. Det tycker drygt 35 procent av de anställda som svarat på Tidningen Visions undersökning. Dåligt ledarskap och stress är de största problemen.  2018-09-20

Christina Abrahamsson, receptionist och assistent, och Anne-­Marie Hultin, församlingssekreterare, framför Tegneby kyrka, byggd 1891, på Orust. De tycker att den psyko­sociala arbetsmiljön blivit bättre på senare tid. Foto: Sofia Sabel

Vände den negativa trenden

För några år sedan var många på pastors­expeditionen i Orust pastorat sjukskrivna. ­Personalen mådde dåligt och det var rörigt på arbetsplatsen. I dag är läget helt annorlunda.  2018-09-20

Utse en Djävulens advokat på arbetsplatsen och låt personen bära en särskild tröja. Det kan vara ett sätt att få fart på de kritiska diskussionerna, säger organisationsforskare Mats Alvesson.
Foto:  André de Loisted

Professor på dumhetsjakt

Vart tog det kritiska tänkandet vägen? Organisations­professorn Mats Alvesson ser ett arbetsliv fullt av styrdokument och floskler och konstaterar att ”funktionell dumhet” är den kanske viktigaste framgångsformeln för den som vill göra karriär. I alla fall på kort sikt.  2018-09-20

”Chefer är också arbetstagare som behövs satsas på”, säger enhetschefen Pia Rosenlöw  Posch, som välkomnar ­Arbetsmiljöverkets krav. Foto: Marlin Johansson

Chefer hårt pressade

Arbetsmiljöverket har under tre års tid inspekterat arbetsmiljön för första linjens chefer inom vård och omsorg i 86 kommuner, 15 landsting och hos 12 privata vårdgivare. Nästan alla fick krav på att åtgärda brister.  2018-09-19

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb