×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Ett bergfast beslut för Östhammar

2011-02-24, Tidningenvision.se

Å ena sidan breddade vägar, fler skolor och nya jobb. Å andra sidan 12 000 ton högaktivt kärnbränsle i urberget minst en istid.

Fakta

Slutförvaring av radioaktivt avfall är en form av avfallshantering av radioaktivt avfall, exempelvis i form av uttjänt kärnbränsle. Det handlar om förvaring under den tid som avfallet kan avge strålning, upp till 100 000 år. SKB kallar metoden KBS–3, kärnbränslesäkerhet 3.

Den metod som SKB har valt är att förvara kärnbränslet på 400–700 meters djup i berggrunden. Avfallet placeras i förslutna kapslar som läggs i hål i botten av en deponeringstunnel.

Slutförvaring i berggrunden är den lösning som de flesta länder med kärnkraft intresserar sig för. Några andra metoder som har diskuterats är lagring i övervakade anläggningar, transmutation (en process som omvandlar de radioaktiva ämnena i avfallet till mer stabila ämnen) och deponering i djuphavssediment.

- Är det inte klart ännu?"

Sporthandlare Tomas Strand låter både överraskad och besviken. Precis som många andra Östhammarsbor är han full av förväntan inför ett av de största industriprojekten i Sverige under senare år, i klass med Öresundsbron.

Men den planerade byggstarten ligger flera år framåt i tiden. I mars lämnar Svensk kärnbränslehantering, SKB, över sin ansökan till Miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten, först ett par år därefter kommer regeringen att fråga Östhammars kommun om det är okej att sätta i gång.

– Det blir skönt när de väl sätter borren i berget. Det kommer att skapa otroligt många arbetstillfällen under byggtiden och många jobb kommer att bli kvar. Som boende och affärsinnehavare tror jag att det blir ett lyft för kommunen, säger han.

Tystnaden i Tomas Strands sportaffär på Drottninggatan i Östhammar bryts av en plingande dörrklocka och en äldre kvinna som vill ha nya gummiskydd till sina gåstavar. Sedan finns det tid att prata vidare. Om vänner som jobbar och trivs vid kärnkraftverket och om försäljningen av cyklar, slangar och andra reservdelar som gör Forsmark till en av hans bästa kunder.

Tanken på 12 000 ton utbränt kärnbränsle är ingenting som håller honom vaken om nätterna. Den första av de tre reaktorerna i Forsmark togs i bruk 1980 och Tomas Strand och många andra Östhammarsbor har helt enkelt vant sig vid att ha kärnkraft in på knuten.

– Jag kan inte se att Sverige skulle klara sig utan kärnkraft och någonstans måste avfallet lagras. Om experterna säger att Östhammar är det bästa alternativet så litar jag på det, säger han.

På Forsmark och i Östhammars kommun uttrycktes många "äntligen" när SKB på en presskonferens i juni 2009 satte ned foten i slutförvaringsfrågan. Vd:n Claes Thegerström förklarade att det till slut var den långsiktiga säkerheten som hade avgjort saken:

– Forsmark är bättre än Oskarshamn. Den systematiska genomgång vi har gjort, med bland annat 600 vetenskapliga undersökningar på plats, visar entydigt på en signifikant skillnad, sa han.

Flera kommuner hade kämpat med näbbar och klor för att slippa ta emot kärnavfall, men i Östhammar jublade politiker och invånare över att man hade snuvat Oskarshamn på mållinjen.

Ett och ett halvt år senare har kommunalrådet Margareta Widén Berggren (S) och oppositionskommunalrådet Anna-Lena Söderblom (M) bråttom. Strax kommer taxin som ska köra dem till Arlanda flygplats, sedan går resan vidare till den franska kommunen Soulaines-Dhys. Där finns också långt framskridna planer på ett slutförvar för använt kärnbränsle och under två dagar ska det utbytas erfarenheter och kunskaper.

– Enligt en undersökning är hela 80 procent av invånarna positiva till att avfall från de svenska reaktorerna förvaras här. Det är en väldigt hög siffra som omvärlden, inte minst fransmännen, är fascinerade av. Vi kommer att berätta om hur vi arbetar för att skapa en process som gör människor delaktiga och tar deras frågor och oro på allvar, berättar Margareta
Widén Berggren.

Även om det återstår flera pusselbitar i den vindlande beslutsprocessen har spekulationerna om vad slutförvaringen kommer att innebära tagit fart. Flera kommuninvånare som SKTF-tidningen träffar talar inte bara om nya jobb och breddade vägar, utan också om ökad inflyttning och nya skolor i en kommun där sjunkande barnantal har varit en källa till oro under flera år.

Anna-Lena Söderblom befarar att förväntningarna är väl hårt uppskruvade på sina håll.

– De lokala företagarna har en lite orealistisk bild av hur det kommer att bli. De tror att de kommer tälja guld med pennkniv, säger hon.

Östhammars kommun har skapat en särskild organisation för att bevaka det gigantiska projektet. En säkerhetsgrupp har bildats och en miljö­konsekvensgrupp med politiker och tjänstemän som följer och granskar SKB:s arbete. En referensgrupp ordnar informationsträffar och sköter dialogen med allmänheten.

– Det gäller att hitta forum där människor kan ställa frågor utifrån sina funderingar. Människor vill veta hur kapslarna ska förvaras och hur bygget kommer att påverka grundvattnet. Då är det vårt ansvar att ta dit experter som kan svara på sådana frågor, säger Anna-Lena Söderblom, som är ordförande i referensgruppen.

Oron för vad som skulle hända med de nedgrävda kapslarna vid en eventuell jordbävning gjorde att den kontroversielle docenten i geologi, Nils-Axel Mörner, bjöds in och dömde ut Östhammar som slutförvaringsort.

– Det låg mycket nära gränsen till skräckpropaganda om du frågar mig. Men om vi vill ha en öppen och demokratisk process måste vi acceptera att olika åsikter ventileras, säger Anna-Lena Söderblom.

Grunden för deras ställningstagande är att den långsiktiga säkerheten kan garanteras, påpekar de två politikerna flera gånger.

– Om experterna på Strålsäkerhetsmyndigheten har betänkligheter lägger vi ned direkt. Det är absolut inte så att vi måste ha slutförvaret till varje pris, säger Margareta Widén Berggren.

Om en månad ska SKB enligt planerna lämna in sin ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten och Miljödomstolen om att få bygga ett slutförvar 500 meter under den slyiga skogen vid Forsmark. Granskningen kommer ett par år innan frågan hamnar på regeringens bord.

Men till slut är det ändå kommunen som har sista ordet. Det har gjort att frågan om folkomröstning har poppat upp, men det är inget som får de två kommunalråden att jubla. Frågan är alltför komplex, tycker Anna-Lena Söderblom.

I stort sett samma argument använder Linda Eskilsson, miljöinspektör och gruppledare för Miljöpartiet, för en folkomröstning.

– Slutförvaringen är en stor och viktig fråga som påverkar alla invånare på ett eller annat sätt. Då är det på sin plats att människor får sätta sig in i alla fakta så att de får en chans att ta ställning.

Visst finns en del kritiska röster i Östhammar, som Opinionsgruppen för säker slutförvaring (OSS) och Naturskyddsföreningen i kommunen, men överlag tycker Linda Eskilsson att det är förvånansvärt tyst.

– Vargfrågan väcker faktiskt betydligt hetare känslor – trots att det inte finns några stammar i kommunen. Jag tror att det var 6–7 år sedan en varg sköts senast. Det är ju faktiskt ganska komiskt om man tänker efter.

Själv beskriver hon sig som en försiktig skeptiker, som befarar att Östhammar har valts mer för sin kärnkraftsacceptens än för kvaliteten i berggrunden. Hon oroas också över att en grupp internationella forskare hävdar att kopparkapslarna rostar betydligt snabbare än vad SKB har räknat med.

– Men om miljöprövningen som ska göras är positiv är det okej för mig. Jag blir inte jätteglad, men jag kommer att lita på expertmyndighetens beslut.

När mammalediga Amanda Ström rullar sin barnvagn med lilla Wilton längs Klockstapelsgatan är de två kommunalråden redan högt uppe i luften på väg söderut för att prata öppenhet och medborgardialog med sina franska kolleger.

Amanda och hennes kamrat Stina Holtari förstår inte riktigt min fråga. Nej, de är inte oroliga för slutförvaringen.

– Vi har redan ett kärnkraftverk, olyckan kan lika väl ske där, säger Amanda Ström.

– Och om det mot all förmodan skulle smälla så spelar det nog ingen roll i vilken kommun man bor, säger Stina Holtari.

Niklas Lindstedt

niklas.lindstedt@vision.se

Artiklar

Illustration: Martin Ander

Får minsta biten av lönekakan

Löneökningarna i landstingen går trögare än i kommunerna. ”Det är dags att vi ställer upp för dem som tjänar sämst”, tycker ett av Visions ombud, som vill sätta hårdare press på arbetsgivaren.  2018-04-20

Foto: Mostphotos

Slarv med kartläggningar

Alla arbetsgivare måste göra en komplett lönekartläggning varje år. Trots det var det sju landsting som inte gjorde det förra året. Ett av dem var Landstinget Blekinge.  2018-04-16

Vision kräver mer av SKL

Vision och SKL är överens om att möjligheterna till lönekarriär i landstingen behöver öka. Det måste SKL bli bättre på att förmedla till de lokala arbets­givarna, tycker Faraj Abuiseifan, central förhandlare på Vision.  2018-04-16

”Nu känner jag mig stark”. Mariana Sattouf tvivlade på att hon kunde få jobb. Efter att ha deltagit i bostadsbolaget Mimers program för nyanlända fick hon praktik och därefter arbete på Mio möbler. Foto: Rickard Kilström

Nya nyttan med allmännyttan

När otryggheten ökar i flera förorter axlar allmännyttan en ny roll. Nu sköter de inte bara fastigheterna, utan satsar också på läxläsning, sommaraktiviteter och ­arbetsförmedling. I Västerås fick Mariana Sattouf jobb och stärkt självförtroende.  2018-04-19

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb