×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

En sluss mot livet som drogfri

2011-02-15, Tidningenvision.se

Det måste vara enkelt att få hjälp med missbruk. Så resonerar Britt-Marie Nohrstedt på Fagerstas öppenvårdsmottagning Slussen. Här har man ett tätt samarbete mellan socialtjänst och sjukvård.

Fakta

Ålder: 51 år.
Gör: Rådgivare och behandlare på Slussen, Fagersta kommuns öppenvårdsmottagning med inriktning på alkohol och drogfrågor.
Bor: I Söderbärke, en by 2,5 mil från Fagersta.
Familj: Man och tre barn. Två hundar.
Fritid: Umgås med nära och kära.
Lön: 27 100 kronor i månaden.

Missbruksvård i förändring

Den 1 april presenterar den statliga missbruksutredning sitt förslag. Enligt utredaren Gerhard Larsson behövs förändringar inom framför allt sex olika områden:

1. Tidig upptäckt och insats. Exempelvis genom att husläkare alltid ska fråga patienter om deras dryckesvanor, samt att kommuner satsar mer på fältassistenters uppsökande verksamhet.

2. Kompetens och kvalitet. Krav på utbildning i beroendekunskap för läkare och en basutbildning för alla som jobbar på behandlingshem. Certifiering av behandlingshem.

3. Organisation. Tydligare ansvarsfördelning mellan socialtjänsten och sjukvården för att personer med missbruk inte ska "falla mellan stolarna". Utredningen lutar åt ett förslag att landstingen får ett samlat ansvar för all vård och behandling.

4. Vårdens innehåll. Till exempel att bättre uppmärksamma vilka särskilda behov kvinnor som är missbrukare har.

5. Tvångsvården. Rättssäkerheten ska bli bättre, bland annat genom att få till stånd en mer likvärdig bedömning över hela landet för när tvångsingripanden ska ske.

6. Individens ställning. Gäller bland annat bemötandet i vården och en vårdgaranti som slår fast att en missbrukare har rätt till behandling inom en viss tid.

– Jag har tagit allt. Hasch, smärtstillande, amfetamin, kokain, morfin, extacy. Och det gick fort utför. På två–tre år urartade det. Det slutade med att jag tog för mycket."

Peter sitter i en av de två fåtöljerna i rådgivaren och behandlaren Britt-Marie Nohrstedt arbetsrum och berättar om sitt missbruk. Vändpunkten kom i somras när han blev inlagd på en akutmottagning för avgiftning. Han bad om hjälp och fick kontakt med Slussen.

– Sedan dess har jag varit ren. Vi har pratat om allting och Britt-Marie tog kontakt med psykiatrin som gjorde en utredning. Jag fick diagnoserna ADHD och generaliserat ångestsyndrom. Det finns ju en orsak till att man börjar knarka och för mig var det den ständiga oron jag kände.

Peter får nu medicin mot ADHD och har fortsatt att komma till Slussen en gång i veckan. Genom samtalen med Britt-Marie Nohrstedt får han hjälp att styra upp vardagslivet, planera, tänka positivt och sätta upp mål.

– Vi tänker mycket här och nu och framåt. Det handlar om att bryta vanorna, att förändra tänkesättet och lära sig hantera vardagen utan droger, säger Britt-Marie Nohrstedt.

I Fagersta utformas kommunens arbete mot missbruk av en styrgrupp med både politiker och tjänstemän. Slussen drog i gång 2007 och är sedan 2009 en permanent del av kommunens missbruksvård.

I lokalen högst upp i ett trevåningshus mitt i Fagersta centrum tar Britt-Marie Nohrstedt emot i stort sett alla som behöver stöd. Förutom de som har egna problem med missbruk är det också anhöriga och arbetgivare, samt personer med så kallat riskbruk, det vill säga de som befinner sig på gränsen till ett beroende.

– Alkohol och droger är fortfarande förenat med skuld och skam. Så för att det ska vara lätt att ta steget får de som kommer hit vara anonyma. De blir inte heller registrerade hos socialtjänsten, säger Britt-Marie Nohrstedt.

Det speciella med Slussen är framför allt samarbetet med sjukvården. Varje torsdag eftermiddag finns en sjuksköterska från Fagerstas familjeläkarmottagning på plats liksom Barbara Lüttke, specialistsjuksköterska inom psykiatrin. Och en gång i månaden är även familjeläkaren på plats.

Poängen är att den som söker hjälp inte ska behöva valsa runt mellan socialtjänsten och sjukvården och slippa dra samma historia för olika läkare och socialsekreterare.

Samarbetet gör att man får en helheltssyn kring vilka insatser som behövs. Det kan vara psykosocial behandling och stöd med försörjning, boende och sysselsättning som socialtjänsten står för, men också medicinsk vård.

– Ofta träffar vi klienterna tillsammans. Med missbruk följer ofta depressioner. Då är det familjeläkaren som kan hjälpa till bäst. Droger kan också leda till att man får psykoser och förlorar verklighetsuppfattningen. Då behövs instatser från psykiatrin, säger Barbara Lüttke och konstaterar att möjligheten att upptäcka missbrukare och hitta rätt behandling också ökar.

– Det finns de som går hos psykiatrin år efter år utan att det händer något eftersom missbruket är dolt. Därför är samarbetet så bra, säger hon.

Det är Britt-Marie Nohrstedt som håller i samordningen, och det är till henne de som söker hjälp kommer först, antingen på eget initiativ eller hänvisade från vården, socialtjänsten eller polisen.

Första steget är att kartlägga personens situation. Är det alkohol med i bilden görs en så kallad screening, en metod där man genom olika intervjuinstrument kan slå fast om det handlar om missbruk, beroende eller riskbruk.

Man går också igenom vilken hjälp som finns att få när det gäller behandlingsmetoder, sjukvård, försörjning med mera.

När det kommer till behandlingen genom samtal handlar det först om att skapa en bra relation, därefter att ge uppmuntran och stöd kring hur man klarar vardagslivet och svåra situationer utan droger. I samma byggnad som Slussen finns också en 12-stegsbehandling som kan erbjudas klienterna.

– Det svåraste kan vara att motivera dem att ta emot hjälp. Förnekelse är vanligt, och det gäller att komma igenom det. När de själva inser att de har ett bekymmer och vill göra något åt det finns vi där som hjälp, säger Britt-Marie Nohrstedt.

– För mig gäller det att vara kreativ, lyssnande, lyhörd och ha fantasi för att få dem att hitta motivationen. Det roliga med jobbet är också att alla är olika. För vissa räcker det att blåsa under vingarna så klarar de att flyga själva, andra behöver mer uppmuntran.

Fotnot: Peter vill inte framträda med namn. Han heter egentligen något annat.

Mårten Kierkegaard

marten.kierkegaard@vision.se

Artiklar

Delat ledarskap kan vara lösningen på Svenska kyrkans arbetsmiljöproblem, tror Anders Blom, stiftspedagog och huvudskyddsombud i Skara stift. Foto: Marlin Johansson

Många mår dåligt i kyrkan

Den psykosociala arbetsmiljön i Svenska kyrkan har blivit sämre. Det tycker drygt 35 procent av de anställda som svarat på Tidningen Visions undersökning. Dåligt ledarskap och stress är de största problemen.  2018-09-20

Christina Abrahamsson, receptionist och assistent, och Anne-­Marie Hultin, församlingssekreterare, framför Tegneby kyrka, byggd 1891, på Orust. De tycker att den psyko­sociala arbetsmiljön blivit bättre på senare tid. Foto: Sofia Sabel

Vände den negativa trenden

För några år sedan var många på pastors­expeditionen i Orust pastorat sjukskrivna. ­Personalen mådde dåligt och det var rörigt på arbetsplatsen. I dag är läget helt annorlunda.  2018-09-20

Utse en Djävulens advokat på arbetsplatsen och låt personen bära en särskild tröja. Det kan vara ett sätt att få fart på de kritiska diskussionerna, säger organisationsforskare Mats Alvesson.
Foto:  André de Loisted

Professor på dumhetsjakt

Vart tog det kritiska tänkandet vägen? Organisations­professorn Mats Alvesson ser ett arbetsliv fullt av styrdokument och floskler och konstaterar att ”funktionell dumhet” är den kanske viktigaste framgångsformeln för den som vill göra karriär. I alla fall på kort sikt.  2018-09-20

”Chefer är också arbetstagare som behövs satsas på”, säger enhetschefen Pia Rosenlöw  Posch, som välkomnar ­Arbetsmiljöverkets krav. Foto: Marlin Johansson

Chefer hårt pressade

Arbetsmiljöverket har under tre års tid inspekterat arbetsmiljön för första linjens chefer inom vård och omsorg i 86 kommuner, 15 landsting och hos 12 privata vårdgivare. Nästan alla fick krav på att åtgärda brister.  2018-09-19

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb