×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Risk att fel saker mäts med ökad kontroll

2011-12-16, Tidningenvision.se

Ökad kontroll och mer uppföljning. Så lyder kommunernas recept för att undvika nya vårdskandaler. Men forskare och äldrechefer varnar för kontrollsamhällets baksidor.

I diskussionen som följt på de uppmärksammade missförhållandena på Carema har ett budskap varit tydligare än de andra: kontrollen och granskningen av äldreomsorgen måste öka. Tillsynen måste bli skarpare och granskningen hårdare. Fint så. Eller? Det finns åtminstone de som håller upp ett varningens finger.

Staffan Johansson, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet, menar med att det finns risker med det han kallar granskningssamhället.

– Det finns en risk att man mäter det som kan mätas, att man blir mer fokuserad på hur man uppfattas snarare än hur man är.

Eller med andra ord: Verksamhetens rykte blir viktigare än verksamhetens innehåll.

Staffan Johansson ser också en trend mot standardiserade granskningar och olika former av rankningar. Men, påpekar han, det som mäts är ofta faktorer som ligger en bra bit från verksamheten och vad de anställda verkligen gör.

Sådana granskningar kan också leda till att välfärdssektorns arbete blir allt mer standardiserat, i stället för att vara anpassat efter lokala förhållanden.

Gunnar Lindberg, äldreomsorgschef i Piteå kommun, är inne på samma spår och pekar också på att det är vårdgivarna, inte vårdtagarna, som bestämmer vad som ska mätas.

Han tror också att fler standardiserade granskningar och mätningar hämmar personalen.

– Om du standardiserar allt tror jag att kreativitet, nytänkande och utvecklingspotential försvinner, säger han.

En annan del av granskningskontrollen är den så kallade lex Sarah-lagen som kräver att anställda rapporterar upplevda fel och brister i vården. Om händelsen är eller kunde blivit allvarlig ska den också rapporteras in till Socialstyrelsen. Hela systemet är uppbyggt för att liknande händelser ska undvikas i framtiden. Men det finns de som menar att systemet har problem, framför allt på en konkurrensutsatt marknad.

– Det blir negativ publicitet fast anmälningarna egentligen ska tolkas som att det är en väldigt seriös verksamhet, säger en hemtjänstchef på ett privat vårdbolag som vill vara anonym.

Oscar Magnusson

oscar.magnusson@sktf.se

Artiklar

Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.  för 14 dagar sedan

Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.  för 14 dagar sedan

Foto:  Jann Lipka

Som en yxa i huvudet

Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.  för 13 dagar sedan

Foto: Brombergs

”I själva verket har vi gott om tid”

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”  för 13 dagar sedan

Till arkivet

Tipsa oss!

Vad vill du läsa om i Tidningen Vision? Kontakta oss på redaktionen.

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb