×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Spa när äldre får välja

2011-04-08, Tidningenvision.se

Äldreomsorgen ska inte vara en förvaringsplats, där dagarna följer samma rutin. I stället ska de äldre själva få styra omsorgens innehåll. Så resonerar man i Katrineholms kommun. Och arbetssättet sprider sig över landet.

För fyra år sedan var det ett bortglömt rum. Kala, vita väggar och bara lysrör i taket. Men där stod också ett stort badkar, ytterst sällan använt. Så bortkastat, tänkte undersköterskan Louise Eriksson.

Växter och värmeljus köptes, en stereo togs in och en tapetvåd sattes upp på en del av en vägg. Mer än så krävdes inte för att det bortglömda badrummet på Vallgårdens äldreboende i Valla utanför Katrineholm skulle vara förvandlat till ett mini-spa.

I det 39-gradiga vattnet ligger 90-årige Halvar Andersson. Efter ett långt yrkesliv som lantbrukare har han ofta värk och svårigheter att röra sig. I stället för att duscha – som han ogillar för att det är svårt att sätta sig på duschstolen – har han valt en timmes spabad en gång i veckan.

–Jag blir varm i kroppen. Och jag har ont i lederna men efter badet blir de bättre, säger Halvar Andersson från badkaret.
Men det måste ta längre tid, hur gör ni för att hinna med?

–Jag tror att det lönar sig. Den extra tiden det tar sparar du in på att den äldre mår bättre, säger Louise Eriksson.
För Halvar Andersson är effekten påtaglig. Efter badet blir de stela axlarna mjukare och han har lättare att själv få på sig tröjor och skjortor.

Fyra kilometer österut längs järnvägen ligger samhället Sköldinge och Malmgårdens äldreboende. Johanna Nilsson och Maud Johansson som arbetar på boendet dukar fram brunchen. Utbudet är mer än digert: köttbullar, prinskorv, bacon, keso­gratäng, stekt potatis, omelett med räkstuvning, rökt lax, kalkon, toscakaka, rostat bröd, ananas och vindruvor.
Brunchen, som på söndagarna ersätter frukost och lunch, står framdukad större delen av förmiddagen.

–Jag tycker att det är viktigt, särskilt för dem som är lite dementa, att äta i sin egen takt. Och vem säger att alla vill äta frukost halv åtta och lunch vid halv ett? säger Johanna Nilsson.

Den lyxiga brunchen har två syften. Dels att bryta den ganska enformiga vardag som ofta råder på äldreboenden, dels att ge de äldre större möjligheter att styra över sin dag.

Det var under våren 2009 som Katrineholms kommun startade ett projekt som satte fokus på det friska, att se varje individ och att öka den äldres känsla av att vara del av ett sammanhang. Chefer och biståndshandläggare har utbildats och fått särskilt ansvar för att föra kunskapen vidare till medarbetarna.

I Katrineholm kallar man det för ett hälsofrämjande synsätt, i andra delar av landet kallas det salutogent synsätt. I höstas gjordes en sammanställning av arbetet. Tillsammans kunde biståndshandläggare, hemtjänstgrupper, äldreboenden och socialpsykiatrin i kommunen plocka fram ett 40-tal exempel där man lämnat standardlösningarna och i stället försökt att sätta individen i centrum. Spabadet och söndagsbrunchen är två exempel. Trädgårdsarbete, dagliga aktiviteter, biokvällar och öppna träningspass är andra initiativ som växt fram.

–I dag frågar vi mer vad de äldre vill, vi är mycket mer styrda av deras önskningar. Tidigare styrdes vi mer av rutiner, säger Eva Magnusson, områdeschef på Malmgården och Vallgården.

Några större svårigheter i det nya arbetssättet kan inte Eva Magnusson se. De anställda har varit positiva och själv tycker hon att arbetet har blivit roligare, att det ger energi att se de äldre göra framsteg och leva upp.
Enligt Britt-Marie Svedenberg, äldreomsorgschef i Katrineholms kommun, handlar det om att vända upp och ner på det arbetssätt man tidigare haft.

–Tidigare har vi mer eller mindre tagit över ansvaret för den äldre. Nu vänder vi på det och ställer frågan: vad kan och vill Kalle göra själv och vad behöver vi stötta honom med? Med lite uppmuntran kommer han att klara mer och trivas bättre med sin situation, säger hon.

Katrineholm är långt ifrån ensam. Tankarna om att fokusera på det friska har hittat in i fler och fler kommuners arbete under de senaste åren. 2005 skrev äldre­forskaren Peter Westlund tillsammans med Arne Sjöberg boken Antonovsky inte Maslow – för en salutogen omsorg och vård. Efter att boken kommit ut vällde förfrågningar om föreläsningar in.

–Jag tror att vi lyckades fånga något. Mitt intryck är att man i stort sett överallt letat efter en modell, ideologi eller värde­grund för äldreomsorgen och då har många fastnat för det här, säger han.

Inom äldreomsorgen har man ofta sett på äldre som en enhetlig grupp, vilket till exempel inneburit ett standardutbud av insatser inom hemtjänsten. Peter Westlund och Arne Sjöberg pekar i stället på hur viktigt det är att varje äldre människa får vara med och styra över sitt liv. 

Även politiskt har det skett ett skifte. Äldre ska inte behöva sitta passiva på ett boende eller ligga hela dagar i en säng. De ska kunna fortsätta göra sina egna val och vara aktiva. Den statliga värdighetsutredningen har föreslagit att äldre ska få större inflytande över sitt boende och konstaterar att det ofta är brist på sociala aktiviteter på äldreboenden.

Många kommuner och landsting har också infört valfrihetssystem i äldreomsorgen, en utveckling som går hand i hand med tanken att se till varje persons egen vilja.

Men svårigheter finns. Peter Westlund pekar på att många system inom vården och omsorgen fokuserar på grundläggande behov som mat, sömn och sjukvård – och samtidigt kan missa att en människa fullständigt tappat livslusten.

Ett annat problem som nästan alltid dyker upp vid förändringsarbeten är att det finns personer som vill arbeta likadant som man alltid har gjort.

Göteborg är den största kommun i landet som målmedvetet arbetat för att föra in det salutogena tänkandet. Den tydligaste förändringen är att brukare i hemtjänsten sedan förra året fått större möjlighet att styra över vilken hjälp de vill ha. Som att den äldre en solig dag ska kunna säga att han eller hon hellre vill få hjälp ut på en promenad än att personalen gör den inplanerade städningen.

–Reaktionerna har varit oerhört positiva. Och i de flesta hemtjänstlag har man nu förstått att det är okej att arbeta mer flexibelt, säger Kerstin Hansson, som nyligen slutat som projektledare för det salutogena arbetet i Göteborg.   
 
 

Oscar Magnusson

oscar.magnusson@sktf.se

Artiklar

Trots en extra satsning på medicinska sekreterare i Landstinget i Kalmar län tycker Elisabeth Ingesson att lönepåslagen är otillräckliga. Bland annat för att snittlönerna ligger lägre än undersköterskornas. Foto: Sara Winsnes

Så mycket ökade lönerna i år

Löneökningar på över 2,7 procent för många av Visions medlemmar. Det blev resultatet av den lokala lönerundan 2018. I kommunerna gick det ungefär som i fjol. Men i landsting och regioner syns en positiv tendens.  2018-10-26

Hampus Savolainen och Maria Sten-Lundgren jobbar i Högsby kommun där Visions medlemmar fått en löneökning på i snitt 4,0 procent. Foto: Mattias Johansson

Högst höjning i Högsby

Hur mycket Visions medlemmar i kommunerna fått i lönepåslag varierar kraftigt över landet. Småländska Högsby toppar löneligan bland de kartlagda kommunerna med i snitt 4,0 procents löneökning medan norrbottniska Överkalix ligger lägst med 1,8 procent.  2018-10-26

Illustration: Marie Åhfeldt

Är du den nya kraften?

Varför engagera sig fackligt när man har så mycket annat att stå i? För att du lär dig mycket och kan förbättra villkoren och arbetsmiljön för dina kolleger, lyder svaret från Vision-ombuden själva.  2018-10-26

Tack vare att Maud Tibblin och Lena Hillberg uppmärk­sammade Vision 
på att ersättningen för helgarbetet 
verkade vara orimligt låg får 
nu drygt 20 tand­skötskor dela på 
1,3 miljoner kronor. Foto: Johan Wahlgren

De fick för lite lön i tio år

Tandsköterskor på Folktandvården i Uppsala län får mellan 1 300 och 100 000 kronor retroaktivt.  2018-10-22

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb