×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

”Jag räknade trafikanter på SL”

2011-04-19, Tidningenvision.se

Namn: Stefan Sundström. 
Ålder: 50 år. 
Känd som: Musiker, låtskrivare, författare och månskensbonde. 
Aktuell: Med boken Stefans lilla gröna – en handbok i utanförskap.

Vilket var ditt första jobb?
–Det allra första jobbet var ett sommarjobb då jag delade ut tidningar. Jag sprang runt och delade ut Södernyheter i Trångsund och Skogås. Sen körde jag truck på Atlas Copco när jag pryade i nian. Det är enda gången jag jobbat med stämpelklocka.
–Jag var trött på att plugga, så sommaren efter nian jobbade jag i fyra månader som städare på Långbro mentalsjukhus.

Kommer du ihåg hur mycket du tjänade?
–Nä, jag minns att jag tyckte det var ganska mycket. Jag fick pröjsa hemma. 500 i månaden tror jag. Det sjukaste jobbet jag har haft var nog på SL när jag satt i spärren och räknade trafikanter. Jag satt och glodde och tryckte på ett räkneverk hela dagarna. Man fick ta det som fanns. Det här var på 70-talet och då fanns det ju jobb. Man kunde unna sig lyxen att inte vara fast anställd.

Fortsatte du skolan sen?
–Jag var inte så intresserad av att plugga men utbildade mig till barnskötare så småningom. När jag var 19 fick jag fast heltidsjobb på dagis. Det var en fantastiskt bra miljö. Man blir glad av att jobba med barn.

–Från 1985–1992 jobbade jag på Barnbyn Skå, ett hem för vanartiga gossar, som skapades av Gustav Jonson. När jag jobbade där tog man dit hela familjer som bodde där. Jag blev städare och gräsklippare och gick omkring där bland pundare och psykologer i nio år. Det var det sista jobb jag hade. Sen kunde jag försörja mig på min musik. Aldrig mer ett jobb, tänkte jag. Jag var skitglad över att inte behöva sälja min tid.

Varför då?
–Friheten förstås och sen är det roligare att umgås med människor oprofessionellt, utanför jobbet.

Vad livnär du dig på nu?
–Skrivandet och musiken. Jag har skrivit några novellsamlingar. Stefans lilla gröna är den första odlarboken. Det här med odlandet har smugit sig på med åren och har blivit en stor del av mitt liv. Jag är nikotinist så jag odlar till och med mitt eget snus. Det är lite som att odla potatis, man gör snus av blasten. På så sätt blåser jag i alla fall Swedish Match på lite pengar.

Susanne Blick

susanne.blick@sktf.se

Artiklar

Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.  2019-06-03

Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.  2019-06-03

Foto:  Jann Lipka

Som en yxa i huvudet

Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.  2019-06-03

Foto: Brombergs

”I själva verket har vi gott om tid”

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”  2019-06-03

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb