×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Gör ekonomi av våra sopor

2011-04-06, Tidningenvision.se

Avfall och sopor väcker starka känslor. Det vet avfallsrådgivaren Tomas Wikner. Det är han som får ta samtalen när upprörda villaägare inte fått sin soptunna tömd.

Fakta

Namn: Tomas Wikner

Bor: Sundsvall.

Ålder: 49 år.

Familj: Gift, två söner.

Intressen: Trav, stugan.

Det sorterar jag: "Det mesta. Det som är allra viktigast att sortera är det som kommer ur jordskorpan, som metaller och plast."

Om sopimport: "Det är bra om vi kan hjälpas åt. Det är bättre att vi tar emot soporna än att det grävs ner i andra länder."

Om man, som Tomas Wikner, arbetat länge med avfallsfrågor kan man följa hur världen förändras. Två trender är tydligast. Den ena är att vi slänger mer saker. År efter år ökar avfallsmängderna. Den andra trenden är att avfallet får ett större och större ekonomiskt värde. Att nya satsningar på biobränslen drivit upp efterfrågan på bräder, plank och andra trärester är bara ett exempel.

På återvinningscentralen på Blåberget i Sundsvall kan Tomas Wikner också peka på ett dagsfärskt exempel på hur synen på avfall ändrats. Han kikar ner i containern för metallåtervinning. Där ligger bland annat plåtkärl, cyklar och bilfälgar, skrot som kommer att bearbetas om till bland annat armeringsjärn. Innehållet i containern kommer att stiga i värde den närmaste tiden, säger han.

− Metallpriserna kommer att skjuta i höjden på grund av det som skett i Japan. När man ska bygga upp allt som har raserats av jordbävningen och tsunamin kommer det att krävas väldigt mycket metall.

På Tomas Wikners visitkort står det avfallsrådgivare – en titel som rymmer mycket. Han ger kompostråd och talar inför skolklasser men framför allt svarar han på samtal, ofta arga samtal. Tomas Wikner är problemlösaren och ansiktet utåt på Reko Sundsvall, det kommunägda bolag som arbetar med avfalls- och återvinningsfrågor. Han känner många i staden och har lärt sig att hantera de flesta typer av känsloyttringar.

− Jag brukar få det stökiga folket. Alla med starka åsikter skickas på mig, säger han muntert.

Under den gångna och ovanligt snörika vintern har en fråga dominerat i Tomas Wikners mejl och telefon. Många villaägare har i upprörd ton förklarat att deras soptunna inte blivit tömd. Anledningen är nästan alltid att vägen in i villaområdet inte varit tillräckligt plogad, vilket gjort att sopbilen inte kommit fram.

− Då försöker jag skapa en förståelse till varför vi inte lyckats ta oss fram.

Ofta visar det sig att ansvaret för plogningen ligger på den lokala vägföreningen. Men många av dem som hör av sig till Tomas Wikner drar sig för att ringa och klaga för någon i föreningen – där man själv är medlem och där kanske grannen sitter i styrelsen. I stället ber man Tomas Wikner att ta upp frågan med någon i styrelsen.

Som sagt, han är en problemlösare.

Det är brytningstid mellan vinter och vår när SKTF-tidningen besöker Sundsvall. Med våren kommer nya arbetsuppgifter. Tomas Wikner arbetar just nu med ansökningarna från fritidshusägare som vill ha dispens från sophämtningsavgiften. Han läser högt ur några av ansökningarna. "Finns inte tid att nyttja fritidshuset" och "vi renoverar vår bostad och kommer inte att hinna vara där".

Men för att Tomas Wikner ska bevilja dispens krävs ofta starkare skäl än så. Anledningen är enkel: de flesta som hävdar att de inte kommer att utnyttja fritidshuset gör det ändå. Tomas Wikner har olika sätt att granska hur sannolikt det är att huset inte kommer att användas.

− Har man exempelvis tömt skitbrunnen varje år tidigare så är det ett tecken på att huset används, säger han.
Sundsvall är en av de 29 kommuner i landet där hushållen betalar efter hur mycket hushållsavfall de slänger. Varje gång sopbilen kommer vägs soptunnan både före och efter att den tömts. På så sätt vet man exakt hur mycket avfall varje hushåll producerar. När systemet infördes 2003 minskade avfallsmängderna med omkring tio procent. Tomas Wikner tror att det är en nödvändighet att ha någon form av rörlig avgift om man ska lyckas minska avfallsmängderna.

− Man måste ha ett incitament om man ska vara miljömedveten. Människan är av naturen född lat. Ska jag göra något måste jag också få något tillbaka.

Men han tycker ändå att mycket går åt rätt håll. Just nu pågår arbetet med att alla Sundsvallsbor ska kunna sortera sitt matavfall. Sundsvallsborna är också exemplariska på att sortera ut farligt avfall, berättar han.

Men det finns ett sorgebarn − återvinningsstationerna där man lämnar sina mjölk- och ketchupförpackningar. Eftersom det finns ett producentansvar för förpackningarna ligger ansvaret för stationerna på förpackningsindustrin. Gång på gång har Tomas Wikner påpekat för företaget som sköter stationerna att det ofta är överfyllt och slarvigt skött. På 12–13 år har antalet stationer i Sundsvalls kommun minskat från 62 till 38, vilket inte gör det lättare för människor att återvinna sina förpackningar. Men Tomas Wikner har svårt att få gehör.

− Det händer inte så mycket även om man säger till. Och vi har inga skott i bössan för att kunna gå vidare.

Oscar Magnusson

oscar.magnusson@sktf.se

Artiklar

Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.  2019-06-03

Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.  2019-06-03

Foto:  Jann Lipka

Som en yxa i huvudet

Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.  2019-06-03

Foto: Brombergs

”I själva verket har vi gott om tid”

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”  2019-06-03

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb