×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Carina Bergström tycker att det är behagligt att låta sig bli duschad i vårdroboten. Evelina Bergström gillar att jobba på ett ställe där man testar ny teknik. Foto: Sören Andersson

    Carina Bergström tycker att det är behagligt att låta sig bli duschad i vårdroboten. Evelina Bergström gillar att jobba på ett ställe där man testar ny teknik. Foto: Sören Andersson

  • Carina Bergström tycker att det är behagligt att låta sig bli duschad i vårdroboten. Evelina Bergström gillar att jobba på ett ställe där man testar ny teknik. Foto: Sören Andersson

    Carina Bergström tycker att det är behagligt att låta sig bli duschad i vårdroboten. Evelina Bergström gillar att jobba på ett ställe där man testar ny teknik. Foto: Sören Andersson

  • Vattenflödet, temperaturen och tvåltillförseln regleras med en fjärrkontroll. Vårdrobotar är framtiden, anser forskaren Christine Gustafsson, men de behöver utvecklas mer. Foto: Sören Andersson

    Vattenflödet, temperaturen och tvåltillförseln regleras med en fjärrkontroll. Vårdrobotar är framtiden, anser forskaren Christine Gustafsson, men de behöver utvecklas mer. Foto: Sören Andersson

Tar en dusch med en robot

2018-11-27

Tidningen Vision nr 8 2018. Carina Bergström tyckte att det var ­spännande att testa nya robotduschen på sitt äldreboende. Hon gillar att prova nya saker. Vårdrobotarna är på ingång och kan bli till stor hjälp för brukare och personal. Men de etiska frågorna får inte glömmas bort.

Carina Bergström ser strålande glad ut. Hon håller fram händerna och visar sina röda naglar som just blivit fixade. Att vara fin är viktigt för henne. Vi träffar henne och Evelina, även hon med efternamnet Bergström, på Måsta ängs akademiska vård- och omsorgsboende i Eskilstuna. De ska visa oss boendets nya duschrobot. Carina Bergström var den första som testade att duscha i den.

– Jag satt här och tryckte på knapparna, säger hon och pekar på en fjärrkontroll som är fäst på stolens armstöd.

Vårdroboten, eller snarare duschautomaten, påminner om en biltvätt fast här är det en stol som är placerad i en kabin med duschväggar. Genom knapptryck förs stolen ut ur kabinen så att det ska bli lättare att komma in i den på egen hand.

Med andra knappar på fjärrkontrollen reglerar man vattenflödet i duschmunstyckena på kabinväggen, vattnets temperatur och tvåltillförseln. Det finns flera fasta duschmunstycken fram- och baktill. Ett sitter i höjd med stolsitsen avsett för underlivet.

– Stolen är skön, men det kom för lite vatten på ryggen, tycker Carina Bergström.

Evelina Bergström assisterade henne under premiärduschen.

– Den passar för dig, Carina, du som är intresserad av att prova sådant som är nytt, säger Evelina Bergström och ger henne en klapp på axeln. Det märks att de känner varandra väl. Båda har varit här sedan Måsta äng öppnades för åtta år sedan.

Hur gör personalen när de frågar en boende, som inte förmår uttrycka sin vilja tydligt, om hen vill duscha i apparaten, kan man undra.

– Man måste skapa tillit, då förstår man vad någon vill. Det är jätteolika hur lång tid det tar. Och så får man vara snäll och lirka lite, förklarar Evelina Bergström.

Med robotarnas frammarsch följer en rad etiska frågor. Mats Johansson är docent i medicinsk etik vid Lunds universitet.

– Risken är att man måste tacka ja för att få en fullgod omsorg, säger han.

Den som tackar nej kanske får ett sämre omhändertagande och blir betraktad som samarbetsovillig. Ett osäkerhetsmoment är att tekniken befinner sig i ett utvecklingsskede vilket innebär risker för de äldre som provar den.

Äldre som inte kan fatta egna beslut riskerar att bli försökspersoner utan sitt medgivande, framhåller Mats Johansson. Vikten av delaktighet understryks ofta, men många äldre på vårdboendena är skröpliga och inte helt kommunicerbara.

Anhöriga har en oklar roll men används ofta som informationskälla av personalen. Om det sker av bekvämlighetsskäl för att den äldre personen är långsam så innebär det en kränkning av denne, påpekar han. Personalen måste vara säker på att den enskilde saknar förmåga att uttrycka sin vilja.

Nästa fråga är vem som ska fatta beslutet att, till exempel, duscha med en maskin eller inte. En annan fråga är vad som är bäst för en viss äldre person. Det är inte alltid självklart.

– När det gäller barn har föräldrar långtgående rättigheter att fatta beslut. På vuxensidan är det inte lika självklart vad som gäller. Här kan personalen komma i kläm eftersom de tvingas lösa problemen i vardagen, fortsätter Mats Johansson.

Kostnaden är en annan aspekt. Duschroboten är dyr. Inköp av sådana riskerar att leda till att viktiga saker inom äldreomsorgen blir lidande. Om inköp medför personalnedskärningar kan arbetsbelastningen öka. En enda duschrobot på ett boende med flera avdelningar leder till nya problem. Man ska ta sig till duschen och måste kanske boka in sig. Och vad händer med de boendes hygien när duschroboten väntar på att bli reparerad eller servad?

– Man måste också fråga sig vad som driver den tekniska utvecklingen? Jo, det är var de ekonomiska vinsterna finns. Gör vi då denna satsning av rätt skäl? Har kommunerna, som det är i det här fallet, realistiska förväntningar på den nya tekniken?

Personalen behöver bli medveten om de etiska aspekterna som följer med robotarnas intåg. Men snart kommer de att vara självklara inslag, tror Mats Johansson.

Duschroboten är fortfarande under utveckling och testas på äldreboenden i fem kommuner.

Christine Gustafsson, som forskar om hälso- och välfärdsteknik vid Mälardalens högskola, anser att duschhjälpmedlet har stor potential men att den behöver vidareutvecklas på flera punkter.

– Den skriker sjukhus. Klinisk och vit. Som en tandläkarstol i en kabin. Men den går bra att testa i det här utvecklingsskedet, säger hon.

Att duscha är en komplicerad process, påpekar hon. Att tvätta håret på den som duschar klarar den ännu inte och knappfunktionerna på fjärrkontrollen behöver bli tydligare.

En svårighet med att utveckla teknik anpassad för vård och omsorg är glappet mellan teknikföretagen och beställarna. Vården och omsorgen behöver förbättra sin beställarkompetens, anser Christine Gustafsson.

Tillbaka till Måsta äng i Eskilstuna. Brukaren är den som har mest att vinna på duschroboten, anser Evelina Bergström. Avsikten är att användaren ska kunna styra funktionerna utan personalens hjälp. 

– Det är stort att kunna sköta det här själv och slippa ha oss i duschen. Du skrattade och fnissade, säger hon och tittar på Carina Bergström.

Sven Rosell

Artiklar

Vi har ny webbplats!

Tidningen Vision har bytt hemsida och webbadress. Besök oss på tidningenvision.se.  2019-10-28

Foto: Jann Lipka.

Blev du bjuden på lönekalaset?

Majoriteten av Visions medlemmar i kommuner och regioner fick löne­ökningar mellan 2,4 och 3 procent i år. Luleå och ­Vetlanda toppar bland kommunerna. Väster­norrland fick högsta ­snittökning bland ­regionerna.  2019-09-23

Medicinska sekreteraren Dennis Lindgren Örcel, här med kollegan Carina Johansson, fick ett lönesamtal tack vare ett inlägg på Facebook. Foto: Karl Nilsson.

Missnöje trots extra ­satsning

Flera regioner gjorde speciella satsningar på medicinska sekreterare och tandsköterskor i år. I Region Västernorrland fick båda yrkesgrupperna fyra procents löneökning i genomsnitt. Men trots höjningarna jäser missnöjet med för låga löner.  2019-09-23

Eva-Lotta Nilsson.

”Vi i Vision måste ligga på”

”Löneökningarna är bra på många håll jämfört med övriga arbetsmarknaden. Men vi måste ­titta närmare på arbetsplatser som haft lägre löneökningar”, säger Visions förhandlingschef Eva-­Lotta Nilsson.  2019-09-23

Till arkivet

vårdrobot

  • Det finns vårdrobotar som avser att fungera som ersättning för mänsklig kontakt och ersättning för husdjur.
  • Nya duschroboten ”Poseidon” testas på fem äldreboenden.
  • En utvärdering av den görs vid Karlstads universitet. Brukare och personal har intervjuats. Erfarenheterna är övervägande goda, brukarens ökade oberoende framhålls särskilt.
  • Dementa brukare ingick inte i utvärderingen.
  • Forskarna blev förvånade över att bara ett fåtal brukare upplevde hjälpmedlet som skrämmande.

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb