×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Löner så in i Norden olika

2013-12-11, Tidningenvision.se

Norrmännen tjänar bäst, finnarna sämst. Tidningen Vision har jämfört lönerna i de nordiska länderna för några vanliga yrken i Visions medlemskår. För en socialsekreterare skiljer det närmare 12 000 kronor i månadslön mellan Norge och Sverige.

Fakta

NORGE
Den norska ekonomin är god och arbetslösheten är låg. I flera offentliga yrken är det svårt att hitta utbildad arbetskraft, exemplevis medicinska sekreterare. Lägre löner jämfört med den privata sektorn är en anledning, svårighet att få heltidsjobb en annan. Deltidsjobb är avsevärt vanligare i Norge än i Sverige, bara 44 procent av de kommunanställda i Norge har heltidsanställningar. I Sverige arbetar 73 procent av de kommunanställda heltid.
Liksom i Sverige pågår en stor diskussion om hur man ska hitta arbetskraft till den offentliga sektor i framtiden. Regeringen har beräknat att det kommer att saknas mellan 28 000 och 52 000 anställda i välfärdssektorn år 2030.
För de allra flesta anställda i kommunsektorn sker löne­förhandlingarna centralt och en del av löneutrymmet fördelas i lokala förhandlingar. För en mindre grupp, främst chefer och akademiker, bestäms hela löneökningen lokalt.

DANMARK
Den danska ekonomin är svag, men det finns tecken som tyder på att en vändning är i sikte. Folketinget (riksdagen) för en stram politik gentemot kommuner och regioner, vilket har lett till att antalet anställda i offentlig sektor har minskat dramatiskt. Parterna på arbetsmarknaden har kommit överens om att industrin ska vara löneledande, men generellt ligger lönerna högre än i Sverige, även inom offentlig sektor.
I Danmark är lönebildningen mer centraliserad än i Sverige. Arbetsgivare och de fackliga organisationerna gör upp om centrala avtal som ger en viss löneökning till alla. Det finns också ett lokalt varv där chefen och fackets representant förhandlar om lönen för de anställda, men här är utrymmet begränsat på grund av kommunernas dåliga ekonomi, enligt Steen V Kristensen, förhandlingschef på HK Kommunal.
– Vi vill att lönen ska vara olika för olika anställda, men inte nödvändigtvis individuell. Lönen bestäms utifrån kollegernas lön, kvalifikationer och vilka arbetsuppgifter man har. Något stöd för en mer individuell lönesättning finns inte bland medlemmarna, säger han.

FINLAND
Finland präglas just nu av ekonomiska svårigheter. Landet har många småkommuner (med så få som 1 500 invånare) som nu slås samman. I vissa fall har staten tvingat fram kommunsammanslagningar. Det finns också förslag på uppgifter som ska tas bort från listan över det kommunerna måste göra. I Finland använder man också flitigt en modell med så kallade permitteringar, som betyder att arbetsgivarna kan tvinga anställda att jobba deltid under en tid. Detta används även inom offentlig sektor. Den som är permitterad får då rätt till a-kassa. Just nu är det mycket permitteringar.
Sammanslagningar pågår på många arbetsplatser, och berör många administrativa tjänster.
– På flera håll har vårdpersonal  tagit över många arbetsuppgifter och många som jobbar administrativt är oroliga för jobben, säger Ulla Salmenheimo-West, regionombudsman på fackförbundet Jytyliitto som organiserar många av tjänstemännen inom välfärdssektorn.
I Finland har man länge haft en lönemodell där man fått sin lön satt utifrån givna lönetabeller. Nu sker en utveckling mot mer individuella löner. Enligt Ulla Salmenheimo-West är det dock fortfarande vanligt att exempelvis alla medicinska sekreterare på en arbetsplats får  samma löneökning.

SVERIGE
Arbetsgivarna och Vision har länge varit överens om Visions medlemmar ska ha individuella löner. För större delen av medlemskåren har det inneburit att det centralt förhandlats fram en miniminivå för löneökningarna (exempelvis 3 procent per år) som de anställda på en arbetsplats (som ett genomsnitt) inte ska gå under. Sedan tillkommer lokala förhandlingar som ger ytterligare löneökningar. I Visions senaste avtal är de två sista åren i det fyråriga avtalet sifferlösa, vilket innebär att löneökningarna i sin helhet avgörs lokalt.

Gränserna mellan de nordiska länderna är närmast utsuddade. Även arbetsmarknaden blir allt mer gränsöverskridande. Uppemot 70 000 svenskar arbetade förra året i Norge och även arbetspendlingen över Öresund är stor. Runt 25 000 personer pendlar över bron och ytterligare svenskar bor och jobbar i Danmark.

Trots det är kunskapen om löne­nivåerna i våra grannländer låg. Tidningen Vision har därför tittat närmare på löneläget för tre yrken, medicinsk sekreterare, tandsköterska och socialsekreterare, där vi bedömt att yrkesinnehållet och lönestatistiken i grannländerna är jämförbar.

Inte överraskande visar undersökningen att Norge, med sin oljedrivna ekonomi, har högst löner i Norden. Till exempel har en medicinsk sekreterare i Norge i snitt motsvarande 35 000 svenska kronor i månaden. Det kan jämföras med en svensk yrkeskollega som i snitt tjänar 22 500 kronor.

Även i Danmark är lönerna påtagligt högre. En socialsekreterare tjänar exempelvis motsvarande 35 800 svenska kronor i snitt.

På lönetopplistan hamnar också Norge i topp, Danmark på andra plats och Sverige på plats tre. Lägst löner hittar man i Finland, även om socialsekreterarna i Finland tjänar snäppet mer än sina svenska kolleger.

Att jämföra löner mellan länder är svårt och kan aldrig bli en exakt vetenskap. Men det finns några parametrar man kan använda som ger en hygglig bild av vad en lön i utlandet egentligen är värd.

En sådan är att korrigera lönerna för prisnivån i det aktuella landet. Skillnaderna mellan länderna blir då påtagligt mindre och med detta räknesätt hamnar Danmark i stället för Norge i topp. Finland hamnar åter längst ner. De danska lönerna får påtaglig draghjälp av att den danska kronan just nu står väldigt stark.

För att ytterligare fördjupa bilden kan man också jämföra hur yrkets lön ligger i förhållande till snittlönen för alla som arbetar i landet. Då får man en fingervisning om yrkets status jämfört med resten av arbetsmarknaden.

I Sverige var den genomsnittliga lönen 26 600 kronor förra året. Socialsekretare tjänade något mer än det och tandsköterskor och medicinska sekreterare några tusenlappar under snittet. Samma mönster finns också i Finland.

För Danmark och Norge är jämförelsen lite svårare eftersom Tidningen Vision bara fått fram medellönen, inte medianlönen, för hela den arbetande befolkningen.

Uppskattningen är dock att situationen i våra västliga grannländer följer ungefär samma mönster. Möjligen har norrmännen i offentlig sektor lyckats närma sig lönerna i den privata sektorn något mer än i övriga Norden.

 

Så här har vi räknat
• De ursprungliga lönerna har omvandlats till svenska kronor enligt följande växelkurser. Euro 8,67, Dansk krona 1,16, Norsk krona 1,07.
• Köpkraftskorrigeringen har gjorts utifrån Eurostat-statistik (2012)som visar hur pris­läget är i de nordiska länderna jämfört med Sverige. Så här såg det ut: Norge 24,2 procent dyrare, Danmark 8,1 procent dyrare, Finland 6,9 procent billigare.
 

Oscar Magnusson

oscar.magnusson@sktf.se

Artiklar

Vi har ny webbplats!

Tidningen Vision har bytt hemsida och webbadress. Besök oss på tidningenvision.se.  2019-10-28

Foto: Jann Lipka.

Blev du bjuden på lönekalaset?

Majoriteten av Visions medlemmar i kommuner och regioner fick löne­ökningar mellan 2,4 och 3 procent i år. Luleå och ­Vetlanda toppar bland kommunerna. Väster­norrland fick högsta ­snittökning bland ­regionerna.  2019-09-23

Medicinska sekreteraren Dennis Lindgren Örcel, här med kollegan Carina Johansson, fick ett lönesamtal tack vare ett inlägg på Facebook. Foto: Karl Nilsson.

Missnöje trots extra ­satsning

Flera regioner gjorde speciella satsningar på medicinska sekreterare och tandsköterskor i år. I Region Västernorrland fick båda yrkesgrupperna fyra procents löneökning i genomsnitt. Men trots höjningarna jäser missnöjet med för låga löner.  2019-09-23

Eva-Lotta Nilsson.

”Vi i Vision måste ligga på”

”Löneökningarna är bra på många håll jämfört med övriga arbetsmarknaden. Men vi måste ­titta närmare på arbetsplatser som haft lägre löneökningar”, säger Visions förhandlingschef Eva-­Lotta Nilsson.  2019-09-23

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb