×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Lagen kan ge bättre skydd än avtal

2012-11-23, Tidningenvision.se

Kollektivavtalen i kommuner och landsting ger i vissa fall sämre trygghet för anställda än lagen. Det visar en ny rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

Carin Ulander-Wänman vid Umeå universitet har granskat villkoren i kollektivavtalen när det gäller anställningstrygghet. Hennes slutsats är att avtalens bestämmelser i flera fall är till nackdel för de anställda jämfört med lagstiftningen.

Ett exempel gäller visstidsanställningar. I lagen om anställningsskydd, las, är utgångspunkten för provanställningar att den ska övergå i en tillsvidareanställning om allt faller väl ut. I kollektivavtalens bestämmelser är det inte självklart, skriver rapportförfattaren som tycker att lagen är tydligare på den punkten. ”Det finns ingen uttalad målsättning i de landstings/kommunala avtalen att tillsvidareanställning ska utgöra den normala anställningsformen i verksamheten”. 

Även när det gäller turordningsreglerna vid uppsägningar på grund av arbetsbrist finns skillnader. Bestämmelserna om hur turordningsreglerna ska tillämpas är  otydliga i avtalen, menar rapportförfattaren. I kommuner och landsting finns inga gränsdragningsöverenskommelser om vilka fack som ska organisera vilka befattningar. Till exempel kan en socialsekreterare vara med i Vision eller i SSR. Det leder till att anställda med samma befattning och samma arbetsuppgifter kan hamna i olika turordningskretsar beroende på vilket fack de tillhör. Arbetstagarens trygghet att inte bli uppsagd i kraft av lång anställningstid, högre ålder och tillräckliga kvalifikationer kan dämed få mindre betydelse i kommuner och landsting jämfört med las regler, konstateras i rapporten.

Ett tredje exempel är rättigheterna för deltidsarbetare att få företräde till heltidsjobb. Enligt Ulander-Wänman har arbetsgivaren genom kollektivavtalet större möjligheter att välja vem som ska få gå upp i arbetstid än om lagens regler hade tillämpats.

Kjell Svahn, ombudsman på Visions enhet för löner och villkor, håller med om att lagens skydd ibland kan vara starkare än kollektivavtalen.

– Utvecklingen av avtalen och lagen går inte alltid hand i hand. När det till exempel gäller företrädesrätten till högre sysselsättningsgrad som tas upp i rapporten, så reglerades det i avtal långt innan det kom in i lagen. Det är något man får arbeta  med för att utjämna skillnaderna, säger Kjell Svahn.

Ytterligare orsaker kan vara att parterna bedömt att det finns något annat som är viktigare att utveckla i avtalet än en viss rättighet.

– Till exempel ersättningar för övertid, jour och beredskap. Det är sådant som inte täcks in av lagen överhuvudtaget. Bättre semestervillkor, tjänstepensioner, försäkringar är andra exempel.

Men när det gäller just anställningstryggheten?

– Där har vi trygghetsavtal som parterna tagit ansvar för och som inte är reglerat alls i lag. På hela taget ger kollektivavtalen långt bättre rättigheter och möjligheter än vad enbart lagstiftningen gör.

Mårten Kierkegaard

marten.kierkegaard@vision.se

Artiklar

Vi har ny webbplats!

Tidningen Vision har bytt hemsida och webbadress. Besök oss på tidningenvision.se.  2019-10-28

Foto: Jann Lipka.

Blev du bjuden på lönekalaset?

Majoriteten av Visions medlemmar i kommuner och regioner fick löne­ökningar mellan 2,4 och 3 procent i år. Luleå och ­Vetlanda toppar bland kommunerna. Väster­norrland fick högsta ­snittökning bland ­regionerna.  2019-09-23

Medicinska sekreteraren Dennis Lindgren Örcel, här med kollegan Carina Johansson, fick ett lönesamtal tack vare ett inlägg på Facebook. Foto: Karl Nilsson.

Missnöje trots extra ­satsning

Flera regioner gjorde speciella satsningar på medicinska sekreterare och tandsköterskor i år. I Region Västernorrland fick båda yrkesgrupperna fyra procents löneökning i genomsnitt. Men trots höjningarna jäser missnöjet med för låga löner.  2019-09-23

Eva-Lotta Nilsson.

”Vi i Vision måste ligga på”

”Löneökningarna är bra på många håll jämfört med övriga arbetsmarknaden. Men vi måste ­titta närmare på arbetsplatser som haft lägre löneökningar”, säger Visions förhandlingschef Eva-­Lotta Nilsson.  2019-09-23

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb