Alla landsting strävar efter att hålla ned personalstyrkan de kommande åren, några minskar för att klara ekonomin. Samtidigt måste landstingen anställa mycket ny personal för att klara de stora pensionsavgångarna.  Under de kommande 15 åren går nästan hälften av den nuvarande personalen i pension.

Ett exempel är Norrbotten som bantat ned personalstyrkan med ett 100-tal anställda sedan 2009.

–Det är ett paradoxalt läge. Även om ekonomin är begränsad har vi ett stort fokus på rekrytera ung personal som kan ersätta dem som går i pension. Det gäller både vården och administrationen. Och inte minst ingenjörerna och teknikerna där konkurrensen från privata företag är stor, säger personalchef Ingrid Stridfeldt.

Men landstingen kommer inte att behöva samma kompetens i framtiden som man har i dag. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, håller just på att analysera och sammanställa vilken kompetens som behövs för att möta ökade vårdkrav från en åldrande befolkning och en snabb utveckling inom läkemedel och teknik. Bedömningar visar att vården kommer att bli allt mer specialiserad i framtiden vilket också ställer höga krav på välutbildad personal.

–Om man tittar på läkarsidan tar det ju tio till tolv år innan vi har en specialist, så det är väldigt viktigt att landstingen har en bra kompetensbehovskartläggning, säger Britt–Inger Kajnäs, sektionschef på arbetslivssektionen på SKL.

Hon ger också några exempel på kompetenser det kommer att bli ett ökat behov av i framtiden.

–Det behövs till exempel logistiker, beteendevetare och ökad teknisk kompetens i vissa specialiteter, säger Britt-Inger Kajnäs.

Lasse Nilsson