×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Nadja, delegat på FN:s råd för mänskliga rättigheter

2013-05-21

Nadja Zandpour studerar på juristprogrammet. Med hjälp av Visions internationella studentstipendium deltog hon som delegat på FN:s råd för mänskliga rättigheter. Här berättar hon om sin resa till Genève.

Som medlem i världens största organisation för juriststudenter, European Law Student Association (ELSA), fick jag under min sjunde termin på juristprogrammet möjlighet att åka som delegat till Förenta Nationernas (FN:s) råd för mänskliga rättigheters tjugoandra sammanträde. ELSA är en oberoende organisation med stort engagemang när det gäller mänskliga rättigheter och innehar den så kallade ECOSOC-statusen i FN, vilket innebär att dess delegater har möjlighet att delta i de flesta av FN:s stora sammanträden. Jag genomförde resan till Genève och FN med hjälp av Visions internationella stipendium.

FN:s råd för mänskliga rättigheter sammanträder sedan år 2006 tre gånger per år för att diskutera mänskliga rättigheter i världen och vad som bör uppmärksammas samt åstadkommas för att stärka mänskliga rättigheter. Det tjugoandra sammanträdet hölls under fyra veckor, varav jag var närvarande under den tredje. Under den tredje veckan diskuterades ett antal Universal Periodic Reiews (UPR:s), vilket är rapporter utförda av medlemsstaterna som presenterar vilka insatser de företagit för att förbättra mänskliga rättigheter i sitt land. Därutöver genomsyrades veckan av ett särskilt tema, nämligen minoriteters rättigheter. Bland annat företogs en paneldebatt med experter på området och företrädare för olika organisationer som gav olika infallsvinklar på ämnet. Nedan ska jag kortfattat återge vad som diskuterades angående minoriteters situation, särskilt den arbetsrättsliga situationen, i Bosnien-Herzegovina och i Iran, vilka är de land där störst splittring har kunnat konstateras mellan minoriteter och majoritetsbefolkningen under de senaste åren.

Iran
Det var i samband med diskussionen om Irans UPR som den särställning som landets etniska, kulturella och religiösa minoriteter, såsom kurder, balocher och Ahwazi araber, intar i förhållande till majoritetsbefolkningen kom att uppmärksammas. Under lång tid har dessa minoriteter levt under förtryck från den Iranska regimen och varit starkt restrikerade att utöva sina sociala, kulturella och ekonomiska rättigheter. Exempelvis har utövande av flertalet religioner, som avviker från den av regimen förespråkade shia-islamismen, har ofta lett till tillfångataganden och fysisk bestraffning och många minoriteter saknar de sociala rättigheter som majoriteten innehar. Denna ständiga särbehandling har lett till att många minoriteter lever i avgränsade områden där förhållandena är helt annorlunda än i övriga delar av landet. Det så kallade Balochistan är kanske det mest underutvecklade området i Iran, där arbetslösheten är hög och både kvaliteten och utbudet av utbildning är mycket låg. I Balochistan lever nästan uteslutande Balocher, varför de få arbeten som skapas där också innehas av Balocher. Å andra sidan, syns en ovillighet bland majoriteten att anställa personer från sådana minoriteter som undertrycks av regimen. Under paneldebatten gavs detta olika förklaringar, bland annat att arbetsgivare befarar att anställande av Balocher, Kurder, kristna, med mera skulle leda till en striktare kontroll av deras verksamhet. Dessutom leder den utsatta ställning som exempelvis Balocher lever i att få söker sig utanför Balochistan för att söka arbete.

Både under diskussionen av Irans UPR och under den ovan nämnda paneldebatten poängterades Irans ovillighet att samarbeta med FN:s råd om mänskliga rättigheter ,genom att exempelvis inte tillåta den särskilda rapportören om mänskliga rättigheter att resa in i landet, som ett stort problem. Enighet råder i rådet om att rejäla insatser krävs för att förbättra minoriteter ställning i Iran och att integreringen kräver att Irans regering fullgör sitt ansvar när det gäller skyddandet av mänskliga rättigheter. De förslag som las fram för att uppnå detta var framför allt se över de lagar och förordningar som innebär en kränkning av minoriteters mänskliga rättigheter, att släppa dem som för närvarande på något sätt är tillfångatagna på grund av sin tro eller etniska eller kulturella tillhörighet och att genast börja samarbeta med den särskilda rapportören av mänskliga rättigheter.

Bosnien-Hercegovina
I Bosnien-Hercegovina beräknas antalet minoritetsgrupper uppgå till sjutton stycken utöver de grupper som befinner sig i en "minoritetsliknande situation". Den otvivelaktigt största gruppen utgörs av romer, vilka länge levt i utkanten av samhället. Många romer saknar officiella identitetshandlingar och således även tillgång till sjukvård, utbildning och andra sociala rättigheter. Många romerska barn går inte i skolan och antalet romer som hoppar av grundskolan i förtid är mycket hög. De flesta romer bor i samhällen avskilda från majoritetsbefolkningen (om man nu ens kan tala om en sådan i Bosnien-Herzegovina) och erhåller inget eller litet socialt stöd från staten. Arbetslösheten bland romer i landet är stor och majoriteten försörjer sig på enklare handkraft och eget jordbruk. Fram tills år 2009 gjordes få framsteg i landets integrationspolitik. Genom antagandet av ett antal "action plans", bland annat på områdena för utbildning, arbete och boende, har dock vissa förändringar börjat ske. Inskrivningen i skolan har underlättats för romer genom att ställa lägre krav på identitetshandlingar och flera romer har anställts i låginkomstjobb inom statlig sektor.

Rådet meddelar att mycket återstår att göra när det gäller mänskliga rättigheter i Bosnien-Herzegovina och att det fortfarande är finns en lång integrationsprocess att vänta. Det råder samstämmighet om att regeringen måste fortsätta att ta ett större ansvar för detta genom att följa upp de ovan nämnda "action plans" som finns, men även genom att bekämpa den allmänna okunskap och fientlighet som råder gentemot romer i landet. Det senare är särskilt viktigt för att få in fler romer på arbetsmarknaden. Även Bosnien-Herzegovinas representant på sammanträdet visade förståelse för de problem som diskuterats och förklarade att landet avser att fortsätta sina insatser för att integrera minoriteter på alla plan i samhället. Emellertid påpekar han att detta inte har varit lätt alla gånger då vissa minoriteters kulturer och traditioner, särskilt romernas, skiljer sig från övriga landets genom att förespråka tidigt äktenskap och ge utbildning mycket litet värde. Det allt vanligare fenomenet att romer rör sig utanför sina respektive hemländer i hopp om en bättre situation, vilket ofta resulterar i försörjande genom tiggande och hemlöshet, menar många medlemsländer vara en fråga i vilken även EU måste agera i större utsträckning.

Sammanfattningsvis kan sägas att mycket återstår att göra för att skapa en bättre situation för många minoriteter i världen och en bra början tycks enligt rådet vara integration på arbetsmarknaden och i skolan. Mitt deltagande på FN:s råd för mänskliga rättigheter tjugoandra sammanträde har givit mig en djup inblick i det rådande mänskliga rättighetsläget i världen och en insikt i hur diplomati och det praktiska arbetet med mänskliga rättigheter går till. Jag är därför mycket tacksam för stödet från Vision, vilket avsevärt underlättat min resa.

Nyheter

Ny standard ska säkra kvaliteten på HVB-hem

Möjligheten att vara på ett HVB-boende kan göra stor skillnad i en persons liv. Därför är det viktigt att omsorgen håller en hög kvalitet oavsett driftsform. SIS, Swedish Standards Institute, har tillsammans med Vision och andra aktörer tagit fram en ny standard för kvalitetssäkring av HVB.  igår kl 09:30

Som skyddsombud lär jag mig nytt varje dag

Anders Rooth jobbar som budget- och skuldrådgivare på Kristianstads kommun. Han är också skyddsombud (SO) på arbetsplatsen sedan två år. Vi var nyfikna på hans uppdrag och vilka möjligheter och svårigheter han ser.  2018-10-24

Sara Roxell, socialpolitiska strateg

Medlemmarna inom socialt arbete gör skillnad varje dag

Sara Roxell är socialpolitisk strateg på Vision sedan början av oktober. Hon är socionom och har arbetat med socialtjänstfrågor sedan 1996. Sara har arbetat i olika kommuner, på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och på Socialdepartementet, senast som politiskt sakkunnig åt barn-, äldre- och jämställdhetsministern.  2018-10-23

Studenters psykiska hälsa ska tas på allvar

Nästan varannan student upplever ångest eller oro, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. Studenthälsan spelar här en viktig nyckelroll, vilka Vision vill ge bättre förutsättningar.  2018-10-22

Till arkivet

922 nya medlemmar under november

Vi erbjuder

  • Personlig rådgivning

  • Schysta medlemsförmåner

  • En vass inkomstförsäkring

Bli medlem nu

Tipsa om tänkbara medlemmar

Känner du någon som skulle kunna vara med i Vision, men inte är det? Kontakta Medlemstipset!

Tipsa Vision

Om Vision

Vision är ett fackförbund och i fokus för allt står du och dina visioner. Tillsammans ser vi till att du får det du behöver för att uppnå det du vill med din karriär.

Mer om Vision

Vision nära dig

Vision finns på de flesta arbetsplatser. Sök din avdelning eller klubb

Sök

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb