• "Vem säger att 40-timmarsveckan är helig?", säger Bodil Jönsson. Hon menar att vi måste ändra synen på arbetstid.

Litteratur

Dags att ändra inställning till tiden

3 juni 2019

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”

Nu fick du lite bonustid på tåget!”. Det är det första Bodil Jönsson utbrister när hon möter mig på stationen. Snart sitter vi på Mormors café i centrala Lund. Vi samtalar om tid. I år är det 20 år sedan fysikprofessorn blev folkkär med boken Tio tankar om tid.

Bodil Jönsson har en förmåga att lyfta upp frågor och fenomen och granska dem från olika synvinklar utan att fastställa vad som är rätt och fel, bra eller dåligt. Hon är en flitigt anlitad föreläsare och har precis kommit ut med en ny bok – Gott om tid – där hon argumenterar för att vi faktiskt har gott om tid trots att de flesta av oss påstår motsatsen.

Det var förlaget som tyckte att hon skulle skriva en uppföljare till Tio tankar om tid. Varför inte sammanfatta den nu och skriva lite kommentarer kring vad som hänt på tjugo år föreslog de. 

– När jag satt där med mina kommentarer och tillägg så upptäckte jag att jag skrivit en ny bok. Det var inte alls meningen men nu är jag väldigt förtjust i den, säger hon.

Då 1999, började stress och utbrändhet att breda ut sig. Det skrevs otaliga artiklar om människor som gick in i den så kallade väggen. Vittnesmålen, ofta från kvinnor och ofta i offentlig sektor, var många och skakande. De beskrev hur de sprang och sprang i ekorrhjulet för att få livet och arbetslivet att gå ihop. En dag tog det stopp och sjukskrivning blev den enda utvägen.

Då kom Bodil Jönsson lite som en frälsare och myntade begreppet ställtid – den tid du behöver för att ställa i ordning, ställa till rätta inför något du ska göra. Med humor och skarpa iakttagelser hjälpte hon oss att se det destruktiva i stress och fåfängt jagande. Tajmningen var perfekt och hennes tankar blev en livlina för många.

I dag är vi inte längre överraskade över stressen. Den har blivit ett normaltillstånd. Alla har ont om tid, eller?

– Tänk om det bara är ett hjärnspöke. I själva verket har vi gott om tid. Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.

Men menar du att människor inte blir utbrända på riktigt. Att det är inbillning?

– Nej självklart inte. Men det är kulturellt betingat också. Det finns ett antal människor som är lite mer gränslösa än andra. Lite mer tillmötesgående och vi lönar sådana människor illa. De är eldsjälar, passionerade arbetare som löper risk att slukas i stora slukhål.

"Det är fel att räkna arbete i tid."

Bodil Jönsson.

Bodil Jönsson tar gärna exempel från sin egen barndom. Hon växte upp på landet i Halland. Hon var ett nyfiket barn som ständigt ställde besvärliga frågor. Hon jämför sitt eget liv med hur hennes mamma och mormor levde.

– Utbrändhet är en diagnos som inte skulle kunna ges under min barndom. Vi 40-talister blev uppfostrade att bli som folk. Det räckte. Ingen förväntade sig att vi skulle bli eldsjälar.

– Min mormor hade inte ont om tid. Hon arbetade hårt, men hon var inte stressad. Min mamma jobbade men det gjorde inte tanterna längs byvägen så de tog hand mig och min syster när inte mamma var hemma. Förr i tiden hade vi en organisation där halva mänskligheten ägnade sig åt att stötta varandra och den andra halvan av mänskligheten.

– Jag vill inte gå tillbaka till den tiden då vi delade upp mänskligheten i män och kvinnor. Men då fanns det marginaler i tiden och det gör det inte nu.

Hon är övertygad om att det går att förändra tidsbegreppet. Och att det går att förändra hur vi ser på arbete i dag.

– Det är fel att räkna arbete i tid. Olika människor har behov av olika mängder arbete. Det finns de som kallas för lata människor och det finns arbetsnarkomaner. Själv är jag arbetsnarkoman. Jag har helt enkelt en personlighet som passar för det.

– De som kategoriseras som lata blir sällan så trötta som vi arbetsnarkomaner. Det är de som har krafter kvar och kan ta fram gitarren och underhålla en stund, när vi andra somnat i soffan.

Bodil Jönsson

Ålder: 75 år.
Yrke: Professor emerita (pensionerad professor) i fysik. Bloggar, forskar och föreläser.
Bor: Utanför Lund.
Familj: Sambo, tre barn och fem barnbarn.
Övrigt: Har mottagit en stor mängd priser och utmärkelser. Senast Tage Danielsson-priset som hon är mycket stolt över.

Bodils böcker i urval

  • Tio tankar om tid (1999)
  • Tankekraft (2001)
  • På tal om fysik (2003)
  • Att utmana stressen (2005)
  • Tio år senare – tio tankar om tid (2009)
  • Tid för det meningsfulla (2012)
  • Silver (2014)
  • Gott om tid (2019)

Allt är individualiserat i vårt samhälle i dag utom just arbetet. I arbetslivet ska alla av någon outgrundlig anledning göra på samma sätt. Det tycker hon är fantasilöst och det kommer inte att hålla i längden.

– Vi har ett närmast fanatiskt sätt att se på arbete. Jag tror vi kan bättre. Framtiden kommer att kräva att vi ändrar synen på hur många timmar i veckan vi ska arbeta och när vi ska pensionera oss. Vem säger att 40-timmarsveckan är helig?

 Utvecklingen går snabbt nu. Den nya teknologin och den snabba demografiska förändringen kommer att förändra allt. Det finns inga vägar tillbaka och både arbetsgivare och fackföreningar måste börja tänka i nya banor, menar Bodil Jönsson.

– Antalet 80 plus-människor ökar med 44 procent inom tio år och antalet människor i arbetsför ålder ökar bara med 6 procent. Det är ytterligare ett starkt skäl till att vi måste tänka nytt. Vad är arbete och vad är arbetsför ålder? De begreppen måste omdefinieras.

Fram till år 2000 påstods det att ingen över 15 år får nya hjärnceller. Men nu vet man att även äldre människors hjärnor utvecklas.

– Vi glömmer namn, ord och siffror och vi stannar ofta i köket och undrar varför vi gick dit. Det är en normal del av ett friskt åldrande. Men det finns andra delar av hjärnan som blir bättre. Jag är bättre på sammanhang än jag någonsin varit i hela mitt liv. Kontakten mellan vänster och höger hjärnhalva har helt enkelt ökat.

Hon beskriver en arbetsmarknad som består av unga människor som är duktiga på detaljer i den ena änden och i den andra en äldre hjärna som är bättre att se sammanhangen.

– Vilken jättebra kombination eller hur? Tänk om man kunde synliggöra de olika kompetenserna i en arbetsgrupp och tänka ut vad man skulle kunna göra tillsammans. Vi skulle kunna jobba med mentorskap i arbetslivet. Men man måste vara nyfiken och inte känna konkurrens.

Bodil Jönsson pensionerade sig vid 67. Nåja, i alla fall formellt. Hon jobbar fortfarande ungefär 40 timmar i veckan. Men hon har pensionerat sig från sitt jobb som chef på högskolan i Lund.

– Jag visste inte vad jag skulle göra, bara att jag skulle bort. Jag hade ingen ångest och kände ingen sentimentalitet för att lämna mitt arbete vid högskolan. Men jag hade svårt med benämningen Bodil Jönsson – pensionär. Dessutom slutade jag i oktober månad, då är det mörkt och blött i Skåne. Så jag gick hem och tänkte och började forska på egen hand.

Har du gått in i väggen själv någon gång?

– Jag har varit nära. När jag var i 30-årsåldern jobbade jag jättemycket och hade två småbarn.

Hur gör du när du blir stressad?

– När jag blir stressad känner jag mig irriterad och jag blir mindre kärleksfull. Jag har mina knep. Jag motionerar så att jag blir fysiskt trött. Joggar. Men jag vet att det bara hjälper för stunden, så jag börjar också stryka i almanackan. Jag stryker hämningslöst. Jag har ett slags överjag som säger till mig när det blir för mycket.

I nya boken myntar hon begrepp som ”mellanrum” och ”lagomtid”.

– Det är i mellanrummen det viktigaste och det mest oväntade sker. Många män har sin mest kreativa stund när de står och rakar sig. För mig var den stunden när jag cyklade till jobbet. Vi har alla våra mellanrum.

– Lagomtid är när du har marginaler åt alla håll. När jag har marginaler blir jag glad och har råd att vara generös. Då finns det plats för livet som kommer emellan.