Visions synpunkter på framtidens tolktjänst

Tolktjänstområdet brottas med problem. Därför har regeringen tagit initiativ till en utredning som har till uppgift att kartlägga och analysera hur tolktjänst till barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet fungerar och hur det ska se ut i framtiden.

Utredningen är inne i slutspurten. Redan om en månad, den 1 november, ska den överlämna förslag till regeringen om hur tolktjänsten ska se ut i framtiden. Vision inbjöds tillsammans med andra organisationer till ett samråd för att lämna synpunkter på utredningens arbete.

Arbetstagarperspektiv

För att brukarna ska kunna få tolktjänster av hög kvalitet är det nödvändigt att ha ett helhetsperspektiv på tolktjänsten. Det inbegriper naturligtvis även goda arbetsvillkor för tolkar. Dessvärre kan Vision konstatera att arbetstagarperspektivet saknas i utredningens utkast till förslag, vilket är en stor brist. Sedan tio år tillbaka har tolkyrket genomgått förändringar, arbetssituationen har blivit allt mer pressad, det har skett en reallöneminskning och tolkar med längre erfarenhet väljer att lämna yrket. Vision pekade därför särskilt på behovet av att utredningen lyfter in arbetstagarperspektivet i utredningen även om det är i elfte timmen.

Utbildning

Vision kan även konstatera att utredningen inte har belyst utbildning för tolkar. Den är en nödvändig förutsättning för att få tolkar av hög kvalitet som kan möta framtida krav från tolkanvändarna. Medlemmar i Vision har signalerat att det i dagsläget är svårt för tolkelever att komma ut i verksamheter och praktisera på grund av allt för pressade arbetsvillkor för mottagande enheter, vilket är oroväckande för den framtida tolktillgången.

Utöver det som saknades i underlaget finns flera intressanta förslag. Utredningens utgångspunkt att se tolkning till barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet ur ett språkperspektiv och inte ur ett vårdperspektiv är bra. De som använder tolkning ser inte sig själva som en grupp med funktionshinder. Att definiera teckenspråkstolkning ur ett språkperspektiv ger även mer respekt och status åt yrket teckenspråkstolk.

Tolktjänstmyndighet

Det bärande förslaget i underlaget är att en ny statlig tolktjänstmyndighet med verksamhet i 4-6 regioner ska bildas. Vision ser fördelar med detta förslag. Det skapar förutsättningar för en likvärdig tolktjänst över hela landet. En myndighet ger även goda förutsättningar för ett aktivt och strukturerat arbete med kompetensutveckling av tolkar, vilket idag är ett eftersatt område. Det ger också möjlighet att kunna använda specialistkompetenser bättre. Det går att samordna tolkar med expertområden vilka kan tas in vid behov.

Hur den nya myndigheten ska arbeta ska en organisationskommitté arbeta fram. Vision har därför föreslagit att arbetstagarorganisationerna bör få delta i den kommitté som ska utforma den nya myndigheten för att säkerställa att tolkarnas intressen vägs in i den nya myndighetens arbete.

Medlemmar i Vision har uttryckt farhågor över hur fördelningen mellan anställda och arvoderade tolkar kommer att bli i framtiden. Med en allt för liten grupp fast anställda finns det risk för att naturliga möten för arbetsgemenskap, forum att diskutera etik och problem i tolkningar försvinner. Risken är att tolkar kommer att jobba mer individuellt och att skillnaderna i tolkning blir allt för stora.

Utredning ska överlämna sina förslag till regeringen den 1 november. Innan regeringen fattar beslut om den framtida tolktjänsten kommer förslagen att skickas ut på remiss. Vision kommer då att ha möjlighet att lämna ytterligare synpunkter på förslagen.

Visions synpunkter på Tolktjänstutredningens arbete, texten i sin helhet