FAQ

Här hittar du ofta ställda frågor

  • Vad händer med mitt medlemskap efter de tre månaderna som är avgiftsbefriade?

    Alla som registrerar sig som medlemmar i Vision under 2012 får tre månaders medlemskap utan att betala för det. Du får ta del av alla tjänster och förmåner i medlemskapet.

    Efter tre månader övergår medlemskapet automatiskt till ett medlemskap som du betalar för, via löneavdrag eller inbetalningskort.

    Du som är under 30 år när du går med, eller byter från Tria-medlemskap till mitt medlemskap i Vision, får först tre kostnadsfria månader och sedan 1 år för totalt 100 kr.

    Vad kostar det?

    Visions erbjudande

  • Hur gör jag för att ta del av tremånaderserbjudandet?

    Alla nya medlemmar som registrerar sig under 2012 får prova medlemskap i Vision i 3 månader utan att det kostar någonting.

    Anmäl dig som medlem på vision.se, på en utskriven medlemsanmälan eller genom att ringa Vision Direkt på tel 0771-44 00 00.

    Det är ett helt vanligt medlemskap för övrigt: du får ta del av alla Visions förmåner och tjänster.

    Visions erbjudande

  • Jag är föräldraledig. Har jag rätt att vara med i löneförhandlingarna?

    Om du är föräldraledig har du rätt till den löneutveckling som du skulle ha haft om du inte hade varit föräldraledig (Föräldraledighetslagen 16 §). Det är inte godtagbart att arbetsgivaren hänvisar till att lönen kommer att ses över efter föräldraledigheten.

  • Jag är långtidssjukskriven. Har jag rätt att vara med i löneförhandlingarna?

    Ja, Visions policy är att långtidssjukskrivna ska vara med i löneförhandlingarna och behandlas på samma sätt som om de arbetade. De flesta kollektivavtal har även inskrivet att långtidssjukskrivna ska ingå i löneförhandlingarna.

  • Jag har fått nya arbetsuppgifter. Borde jag inte få högre lön då?

    Dina arbetsuppgifter är viktiga som grund för lönesättningen. Har det skett en förändring i din tjänst – nya arbetsuppgifter har kanske tillkommit – kan det innebära att din lön bör höjas. Visions råd är att du vid förändringar av din tjänst kontaktar din chef och ber om ett lönesamtal. Detta kan du göra när som helst under året, det måste inte ske i samband med den årliga löneöversynen. Ta gärna kontakt med din lokala fackliga företrädare som kan ge dig råd och stöd.

    Läs mer om lönesamtalet

  • Vad är en osaklig löneskillnad?

    Löneskillnader kan vara både sakliga och osakliga. En osaklig löneskillnad saknar rationell förklaring. En skillnad i lön som exempelvis beror på kön är osaklig. En saklig löneskillnad kan bero på skillnader när det gäller arbetets svårighetsgrad och ansvar, individens erfarenhet och utbildning, och resultatet av arbetsinsatsen.

    Enligt diskrimineringslagen har varje arbetsgivare skyldighet att årligen genomföra lönekartläggningar, bland annat för att hitta osakliga löneskillnader som man då kan komma till rätta med.

  • Varför har jag och min kollega olika löner?

    Det är individuell lönesättning som gäller inom Visions avtalsområde. Med individuell lön menas att det finns en verklig koppling mellan lön och arbetsresultat. Arbetar du som är anställd på effektiva sätt så att målen för din verksamhet uppnås? Du ska i så fall kunna se det på din löneutveckling, och förstå hur du ska kunna påverka din lön. Det som påverkar lönen kan vara arbetets svårighet och ansvar, erfarenhet och utbildning hos den anställde och vilka resultat som uppnås. Om du och din kollega skiljer er åt när det gäller kriterierna kan din kollega ha en annan lön än du.

    Lönekriterierna ska vara väl kända på varje arbetsplats. Om du inte känner till vilka lönekriterier som gäller på din arbetsplats kan du vända dig till Vision eller till din arbetsgivare. Arbetsgivaren ska kunna ge dig en förklaring till löneskillnaden. Kan arbetsgivaren inte motivera skillnaden kan den vara osaklig.

  • Varför ansluts jag till olika försäkringar när jag går med i Vision?

    Du får automatiskt en livförsäkring med inkomstkapital och en fritidsolycksfallsförsäkring i försäkringsbolaget Förenade Liv. De här försäkringarna har du gratis i tre månader.

    Eftersom de är frivilliga kan du tacka nej (genom att kontakta Förenade Liv), men på det här sättet blir premierna betydligt lägre än annars.

    Du som är under 55 får också sjukförsäkring hos Förenade Liv gratis i tre månader, utan att behöva fylla i en hälsodeklaration. Det gör att också den som har en kronisk sjukdom kan ha en sjukförsäkring.

    Läs mer om försäkringarna

  • På vilket sätt kan jag betala min medlemsavgift till Vision?

    Du kan betala din medlemsavgift via löneavdrag, via autogiro, e-faktura eller inbetalningskort.

  • Blir jag automatiskt medlem i a-kassan när jag går med i Vision?

    Nej, det blir du inte. Du behöver göra en separat medlemsansökan till a-kassan för att bli medlem.

  • Vad är det för medlemsavgift i Vision?

    Medlemsavgiften är ca 1,21 procent av din lön. Högsta avgiftsgrundande lönen är dock 20 900 kr vilket innebär att även om du har en lön som överstiger den summan betalar du inte mer än ca 1,21 procent på 20 900 kr. Det motsvarar en ungefärlig avgift på 271 kr/månad.

    Om du är under 30 år den dagen du blir medlem i Vision betalar du endast 100 kronor för hela första året som medlem.

    Under 2012 finns ett extra bra erbjudande för dig som blir ny medlem.

    Avgiften till a-kassan tillkommer.

    Bli medlem

  • Ingår det någon försäkring i medlemskapet?

    En vass inkomstförsäkring ingår i ditt medlemskap! Försäkringen kan tillsammans med a-kasseersättningen ge dig som tjänar mer än a-kassans ersättningstak (18 700 kronor) cirka 80 procent av din lön om du blir arbetslös.

    Du omfattas också av en del försäkringar genom anställningen, det vill säga försäkringar som Vision förhandlat fram genom kollektivavtal med arbetsgivaren.

    Det ingår inga andra försäkringar i medlemsavgiften, däremot ansluts du till flera fritidsförsäkringar när du går med i Vision: en livförsäkring, en olycksfallsförsäkring, och om du är under 55 år även en sjukförsäkring. De tre första månaderna betalar Vision premien, sedan avgör du själv om du vill fortsätta med försäkringarna och själv betala premie för försäkringarna. Om du inte vill ha kvar någon försäkring meddelar du detta till försäkringsbolaget Förenade Liv.

  • Hur blir jag medlem i Vision?

    Det enklaste sättet är att fylla i en medlemsansökan direkt här på vision.se.

    Det är viktigt att inträdet hos Vision och utträdet hos ditt tidigare fackförbund sker samma månadsskifte. Då kan du tillgodogöra dig medlemstiden i det tidigare fackförbundet, och det kan vara viktigt när det gäller att beräkna kvalifikationstiden för inkomstförsäkringen.

    Byter du även a-kassa är det viktigt att inträdet hos SKTFs a-kassa och utträdet hos din tidigare a-kassa sker samma månadsskifte, eftersom du då får tillgodoräkna dig medlemstiden hos den tidigare a-kassan om du skulle bli arbetslös.

  • Vad betalar jag för medlemsavgift när jag är sjukskriven?

    Vid sjukskrivning från och med fjärde månaden baseras medlemsavgiften på inkomsten från försäkringskassan, likaså vid sjukersättning som är tidsbegränsad.

    Vid tillsvidare sjukersättning kan du bli pensionärsmedlem i Vision och betalar då bara 130 kr per år.

  • Upphör min tjänst när jag fått sjukersättning?

    Det beror på om din sjukersättning är tidsbegränsad eller inte.

    Om du har en tidsbegränsad sjukersättning kan arbetsgivaren inte avsluta din tjänst. Men om du fått icke tidsbegränsad sjukersättning så omregleras tjänsten enligt de flesta avtal. Om du inte är nöjd med att arbetsgivaren gör detta kan du begära omprövning på beslutet från Försäkringskassan om icke tidsbegränsad sjukersättning. Arbetsgivaren har rätt att omreglera om beslutet inte är tidsbegränsat.

    Kontakta Vision om du har fler frågor!

  • Måste arbetsgivaren se diagnosen på mitt sjukintyg?

    Nej, arbetsgivaren måste inte veta diagnosen, men man bör tänka på att man ändå kan vara skyldig att på något sätt upplysa sin arbetsgivare om sitt hälsotillstånd för att medverka i rehabiliteringen. Arbetsgivaren måste också få information om sjukperioden och omfattningen av sjukskrivningen.

    Mer om sjukskrivning

  • Min sjukersättning är lägre än sjukpenningen. Kan jag få något extra?

    Ja, om du arbetar inom en offentlig verksamhet. Arbetsgivaren har försäkringen AGS-KL som betalas ut när du fått beviljad sjukersättning. Om du redan tidigare sänt in en anmälan till försäkringsbolaget AFA behöver du nu endast komplettera med en kopia av Försäkringskassans beslut.

  • Får jag vara med i lönerevisionen fastän jag är sjukskriven?

    Ja, du ska ingå i löneöversynen och ha lönesamtal även när du är sjukskriven. Men det finns ingen garanterad nivå, precis som för alla andra arbetstagare.

    Mer i ditt avtal

  • Jag är kallad till rehabiliteringsmöte. Måste jag gå?

    Du bör vara försiktig med att säga nej. I lagen om allmän försäkring står att den som är försäkrad ska lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga behovet av rehabilitering och efter bästa förmåga aktivt medverka i rehabiliteringen. Utifrån detta har Arbetsdomstolen gjort följande bedömning:

    Om en anställd, utan giltigt skäl, vägrar att delta i en rehabilitering i form av arbetsträning för att hon eller han ska kunna återgå till sitt arbete så anses arbetsgivaren ha fullgjort sitt rehabiliteringsansvar. Om en anställd vägrar att delta i rehabiliteringen kan arbetsgivaren också överväga uppsägning.

    Om du inte kan komma överens med din arbetsgivare om hur rehabiliteringen ska gå till bör du kontakta Vision.

  • Jag har skadat mig på väg till jobbet och är sjukskriven. Får jag ersättning?

    Det är viktigt att du anmäler olyckan som arbetsskada (eller färdolycksfall, som det egentligen heter) till Försäkringskassan och till det försäkringsbolag som arbetsgivaren har avtal med. Blanketter om detta finns hos din arbetsgivare eller hos din fackliga representant. Det kan finnas flera möjligheter till ersättning:

    • Du kan ha en arbetsskadeförsäkring genom din anställning som kan täcka kostnad för läkarbesök och sveda och värk.
    • Genom arbetsgivaren kan du även ha en sjukförsäkring som kan täcka 10 procent av din lön i upp till ett år.
    • Har olyckan hänt i trafiken kan det eventuellt finnas ersättning från trafikskadeförsäkringen.
    • Det kan bli aktuellt med livränta från Försäkringskassan om du får bestående inkomstförlust, vilket oftast innebär mer än ett års sjukskrivning.
    • Om du anslutit dig till Visions sjukförsäkring kan försäkringen ge viss ersättning.
    • Om du anslutit dig till Visions livförsäkring finns det ersättning att få, under vissa förutsättningar. Du måste bland annat ha varit sjukskriven till minst hälften i minst tre år för att få ersättning från livförsäkringen.
  • Jag har anmält en arbetsskada till Försäkringskassan. Vad händer nu?

    Arbetsskadan ska anmälas till Försäkringskassan och arbetsmiljöverket via anmalarbetsskada.se.

    Försäkringskassan prövar om du har rätt till ersättning (livränta) först om du kommer att ha en bestående inkomstförlust, oftast under minst ett år. Ansök om livränta hos Försäkringskassan om du under första året blir beviljad sjukersättning eller tidsbegränsad sjukersättning. Då utreder Försäkringskassan om dina besvär kan anses som arbetsskada.

    Mer om arbetsskador

  • Kan jag ta semester när jag är sjukskriven?

    Ja, du kan kombinera semester med sjukpenning från Försäkringskassan. Arbetsgivaren är skyldig att lägga ut fyra veckors semester för alla arbetstagare, även sjukskrivna. Däremot kan du välja att inte ta ut semester under sjukperioden. Det är viktigt att inte friskskriva sig från försäkringskassan under tiden med semester.

    Tänk på att du kanske tjänat in färre antal semesterdagar om du varit sjuk i mer än 180 dagar.

    Mer om rättigheter

  • Har jag rätt att få fyra veckors sammanhängande sommarsemester?

    Ja, enligt semesterlagen har du rätt att få ut fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni, juli och augusti.

    Du kan däremot inte själv bestämma exakt när du kan ta semester. Arbetsgivaren avgör när du får din semester med hänsyn till vad verksamheten kräver.

  • Kan jag välja själv när jag ska ta semester?

    Du har alltid möjlighet att fråga din arbetsgivare om att ta ut din semester när du vill. Men om du och din arbetsgivare inte kommer överens om när du ska vara ledig så gäller semesterlagen. Då är arbetsgivaren skyldig att lägga ut semesterledigheten i en fyraveckorsperiod under juni – augusti.

  • Hur många semesterdagar har jag rätt till?

    Semesterlagen ger dig rätt till 25 dagar semester per år.

    Många kollektivavtal ger dig dessutom fler semesterdagar. Hur många semesterdagar du har beror alltså på var du är anställd och vilket kollektivavtal som gäller. Är du till exempel anställd i kommun eller landsting har du rätt till 31 dagar från och med det år du fyller 40 år. Från och med det år du fyller 50 år får du 32 semesterdagar per år.

    Fråga Vision på din arbetsplats eller Vision Direkt vad som står i ditt kollektivavtal om föräldrapenningtillägg.

  • Hur räknas semester när man är sjukskriven på deltid?

    Oavsett vilken sysselsättningsgrad man har räknas semester i hela dagar. Det är ersättningen som varierar med sysselsättningsgraden. Om du tar en semesterdag räknas det som att du tagit ut en hel semesterdag, även om du är sjukskriven på deltid.

    Mer om rättigheter

  • Vad betyder lönestatistiken?

    Som medlem i Vision kan du ta del av detaljerad lönestatistik. I den kan du få en översiktlig bild av löneläget för ett visst yrke.

    Tänk på att lönestatistik egentligen bara är historia. Den säger aldrig vad du ska ha i lön utan det är arbetets svårighetsgrad och ansvar, individens erfarenhet, utbildning och resultat av arbetsinsatsen som avgör det.

    Mer om lön

  • Vad ska jag ha i lön?

    I de avtal som gäller Visions medlemmar är det individuell lönesättning. Med individuell lön menas att det finns en koppling mellan lön och arbetsuppgifterna och arbetsresultatet.

    Du ska veta vad som förväntas av dig i din anställning, och du ska också känna att det lönar sig när du förbättrar dina arbetsresultat.

    Lönekriterier och lönesamtal är två viktiga delar för att du ska få en individuell lön.

    Vision coachar dig när det är dags för lönesamtal. Som medlem får du också tillgång till detaljerad lönestatistik.

  • Måste jag skicka in ett CV när jag söker jobb, trots min korta arbetslivserfarenhet?

    Ja du behöver ändå ett CV, eftersom det inte bara är var du har jobbat som finns med i CV:t. I ditt CV ska du ha med även utbildningar, kurser, om du har varit aktiv i någon förening, eventuellt språk- och datakunskaper, lite om vad du gör på fritiden. Överst på sidan kan du ha en kort beskrivning av dina yrkesmål. Allt för att försöka skapa en bild av dig som person.

    Vision erbjuder CV-granskning och mallar för att skriva CV, för att du ska få ett riktigt bra CV.

  • Vad ska jag tänka på innan jag går på anställningsintervju?

    A och O är att läsa på om företaget/organisationen före intervjun. Gå in på hemsidan, ring den fackliga kontaktpersonen, läs i dagspress m m.

    Förbered samtidigt frågor som du kan ställa till företaget och gå igenom vad du ska svara på de vanligaste frågorna som arbetsgivaren brukar ställa.

    Tips inför din intervju får du på Visions karriärsidor.

  • När jag är föräldraledig på deltid, kan jag förlägga min ledighet som jag vill?

    Enligt föräldraledighetslagen kan du lägga din delledighet antingen på flera dagar eller hela dagar. Arbetsgivaren ska tillgodose dina önskemål om det inte medför olägenhet för verksamheten. Arbetsgivaren gör den bedömningen och har ytterst rätt att besluta.

  • Hur ansöker man om föräldraledighet?

    Enligt föräldraledighetslagen ska du anmäla din föräldraledighet till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början, eller om det inte går, så snart som möjligt. I samband med anmälan ska du ange hur lång tid du planerar att vara föräldraledig.

  • Har jag rätt att gå ner i arbetstid när barnen är små utan att ta ut föräldrapenning?

    Ja, enligt föräldraledighetslagen har du, oavsett föräldrapenning, rätt att förkorta din normala arbetstid med upp till en fjärdedel till dess barnet fyllt åtta år eller ännu inte har avslutat sitt första skolår.

  • Har jag rätt att vara föräldraledig på deltid?

    Ja, föräldraledighetslagen säger att man har rätt till hel, halv, tre fjärdedelar, en fjärdedel respektive en åttondel när du är ledig med föräldrapenning.

  • Kan jag avbryta min föräldraledighet?

    Ja, det kan du. Enligt föräldraledighetslagen får du avbryta din föräldraledighet och börja jobba i samma omfattning som innan ledigheten. Du ska meddela din arbetsgivare om avbrottet så snart som möjligt. Om du hade tänkt vara ledig en månad eller längre kan arbetsgivaren skjuta på din återgång till arbetet i högst en månad från det att arbetsgivaren fick reda på ditt avbrott.

  • Vad innebär föräldrapenningtillägg (föräldralön)?

    Föräldrapenningtillägg, eller föräldralön, innebär att arbetsgivaren fyller ut en del av glappet mellan din vanliga lön och föräldrapenningen. Tillägget är ca 10 % av din månadslön, men beräkningen och hur länge det utbetalas beror på vilket kollektivavtal som gäller för dig. Om du till exempel arbetar inom kommun eller landsting och har varit anställd i mer än ett år, kan du få föräldrapenningtillägg i upp till fem månader.

    Fråga Vision på din arbetsplats eller Vision Direkt vad som står i ditt kollektivavtal om föräldrapenningtillägg.

  • Hur länge behöver jag ha arbetat för att ha rätt till föräldraledighet?

    Enligt föräldraledighetslagen har du rätt att ta ut föräldraledighet från första anställningsdagen.

  • Varför finns det ingen individgaranti i löneavtalet?

    Med gamla avtal som hade en garanterad löneförhöjning (den så kallade individgarantin) blev det ofta så att vissa personer hamnade på just den garanterade lönehöjningen år efter år, utan någon särskild förklaring till det. Vision tycker att alla löneökningar ska vara sakligt grundade och att din chef ska kunna motivera varför du får den lön du får.

    Individuell lönesättning förutsätter att du och din chef har ett samtal om uppställda mål och resultat. Din prestation i relation till arbetsgivarens uppsatta mål och resultat är det som ska ligga till grund för din löneförhöjning.

  • Får jag lämna arbetsplatsen på fikarasten?

    Kortare avbrott i arbetet, som kafferast eller paus, räknas som arbetstid vilket innebär att du inte får lämna arbetsplatsen utan arbetsgivarens medgivande. Vid längre avbrott i arbetet, som under din lunchrast, får du lämna arbetsplatsen eftersom lunchrast inte räknas in i arbetstiden.

  • Får jag arbeta in fikarasterna och sluta tidigare i stället?

    Nej, fikarast räknas som arbetstid och den tiden går inte att arbeta in för att sluta tidigare. Reglerna om paus, som fikarast heter, finns i arbetstidslagen, där det framgår att arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs.

  • Hur många raster har jag rätt till?

    Enligt Arbetstidslagen har du rätt till rast efter fem timmars arbete. I lagen står inte hur lång rasten ska vara men den bör inte vara under 30 minuter. Rasten ska inte räknas som arbetstid och därför har du rätt att fritt förfoga över din tid och kunna lämna arbetsplatsen om du önskar. På vissa arbetsplatser finns måltidsuppehåll istället för rast, vilket innebär att uppehållet ingår i arbetstiden och att du inte får lämna arbetsplatsen. En sådan lösning kräver en överenskommelse mellan arbetsgivaren och facket.

    Utöver rasterna får du göra kortare avbrott från arbetet, till exempel kaffepaus. Pausen räknas in i arbetstiden och innebär då att du inte får lämna arbetsplatsen.

  • Hur lång tid i förväg måste arbetsgivaren meddela att jag ska arbeta övertid?

    Arbetstidslagen säger ingenting om hur långt i förväg arbetsgivaren måste meddela om beordrad övertid. Detta regleras dock i vissa centrala kollektivavtal. Jobbar du exempelvis inom kommun, landsting eller Svenska kyrkan säger de allmänna bestämmelserna att "Meddelande om att utföra övertidsarbete ska såvitt möjligt lämnas senast 4 timmar före den ordinarie arbetstidens slut."

    Fråga Vision på din arbetsplats, eller Vision Direkt vad som står i ditt kollektivavtal.

  • Jag arbetar heltid och vill gå ner i arbetstid. Hur ska jag göra?

    Att ta tjänstledigt kan vara fördelaktigt eftersom du då behåller möjligheten att kunna gå upp till 100 procent igen om du vill det. Du kan ha rätt att gå ner i arbetstid enligt Föräldraledighetslagen eller Studieledighetslagen, men annars är det ingen rättighet att ta tjänstledigt, utan du måste göra en överenskommelse med arbetsgivaren.

    Det är inte självklart att din arbetsplats klarar av att du säger upp din heltidstjänst och bara arbetar t.ex 80 %. Se till att komma överens med arbetsgivaren innan du säger upp heltidsanställningen.

    När det gäller din lön bör du tänka på att vare sig du tar tjänstledigt eller får en ny anställning på 80 procent, kanske du inte får exakt samma arbetsuppgifter som tidigare och det kan påverka din löneutveckling.

    Oavsett hur många procent du arbetar har du rätt till de antal semesterdagar du har enligt lag eller kollektivavtal. Semesterdagarna blir däremot inte värda lika mycket som när du arbetade 100 procent, dvs när du tar en veckas semester dras 5 dagars semester oavsett om du arbetar 100 eller 80 procent.

    Du behöver också ta reda på hur din pension kommer att påverkas, din a-kassa samt dina arbetsuppgifter.

  • Måste jag ta lunchrast?

    Enligt arbetstidslagen måste du lägga in en halvtimmes lunch i ditt schema om du arbetar 5,5 timmar. Lagen reglerar villkoren för lunch (eller rast som det heter i lagen), och där anges att rasten ska förläggas så att arbetstagaren inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. Gränsen för att behöva lägga ut tid för lunch i ditt schema går alltså vid fem timmars arbete.

  • Hur kallt eller varmt får det vara på en arbetsplats?

    Om lufttemperaturen vid lätt, stillasittande arbete under en längre tid avviker från 20 – 24 grader vintertid och 20 – 26 grader sommartid bör det åtgärdas. Det finns dock inga regler som uttryckligen kräver att arbetet ska avbrytas på grund av tillfälligt låg eller hög temperatur inomhus. I extrema fall kan arbetet ändå behöva avbrytas. Då kan skyddsombudet utnyttja sin rätt att stoppa arbetet på arbetsplatsen. Ta kontakt med din arbetsgivare eller Vision på din arbetsplats om arbetsmiljön inte känns bra.

  • Kan arbetsgivaren dra in en tjänst och lägga arbetsuppgifterna på oss övriga?

    Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet, vilket betyder att arbetsgivaren bestämmer hur organisationen ska se ut. Men innan man fattar beslut om viktigare förändring som påverkar de anställda måste arbetsgivaren enligt medbestämmandelagen förhandla med berörda fackliga organisationer. Vid förhandlingen kan facken påverka arbetsgivarens beslut genom att framföra sina synpunkter och exempelvis peka på de negativa konsekvenser som förslaget innebär.

    Tala med Vision på er arbetsplats så att facket kan framföra vilka konsekvenser arbetsgivarens beslut får för verksamheten.

  • Vad gör ett skyddsombud?

    Skyddsombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och ska arbeta för en god arbetsmiljö. Hon eller han ska dels vaka över skyddet mot olycksfall och ohälsa, dels över att arbetsgivaren uppfyller kraven enligt arbetsmiljölagen. Skyddsombudet har en mängd viktiga uppdrag och befogenheter.

    Mer om arbetsmiljö

  • Vem är ansvarig för arbetsmiljön på arbetsplatsen?

    Det är arbetsgivarens ansvar att åtgärda brister i arbetsmiljön men det är alla medarbetares ansvar att säga till så fort man märker ett problem.

    Mer om arbetsmiljö

  • Jag blir mobbad på min arbetsplats. Vad ska jag göra?

    Det är arbetsgivarens ansvar att både den som blivit utsatt för kränkningarna och hela arbetsplatsen får den rehabilitering som behövs. Om du känner sig utsatt för kränkningar är det viktigt att inse att det som händer är ett symptom på att hela gruppen mår dåligt. Det finns olika sätt att gå till väga, beroende på hur länge mobbningen pågått och vad det är som händer.

    • Säg ifrån att du känner dig kränkt när du blir utsatt för det.
    • Skriv ner det som hänt så detaljrikt du kan.
    • Berätta för din chef vad som hänt och begär att han eller hon vidtar åtgärder. Du har möjlighet att begära att chefen gör en rehabiliteringsutredning.
    • Ta kontakt med ditt fackliga ombud eller skyddsombud och be att bli företrädd. Din fackliga företrädare kan begära förhandling med arbetsgivaren och kräva åtgärder. Om det inte känns bra att tala med ett ombud på arbetsplatsen kan du ringa till Vision Direkt, som kan ge råd om hur du går vidare.
  • Det är för stressigt på mitt jobb. Vad kan jag göra?

    Det är viktigt att du talar med din chef om din känsla av stress innan det går för långt. Chefen har ansvar för att hjälpa dig med prioriteringar och att upprätta en handlingsplan för att skapa en bättre situation för dig. Om du inte får gehör hos chefen, tala med ditt skyddsombud eller ditt fackliga ombud. Du kan också ringa och bolla din arbetssituation med Vision Direkt.

  • Vilken a-kassa ska jag vara med i?

    De flesta av Visions medlemmar är med i arbetslöshetskassan Vision. Här kan du ansöka om medlemskap i a-kassan.

    Du kan också välja att vara med i en annan a-kassa.

    För att kunna utnyttja Visions inkomstförsäkring om du blir arbetslös, är det viktigt att du är medlem i någon a-kassa. Tänk på att du inte automatiskt blir medlem i a-kassan när du blir medlem i fackförbundet Vision.

  • Hur mycket måste jag jobba för att kvalificera mig för a-kasseersättning?

    Det finns två olika alternativ (arbetsvillkor) för att du ska kvalificera dig för a-kasseersättning om du blir arbetslös. Kontakta A-kassan för att säkert få rätt svar på vad som gäller för just dig.

    SKTFs A-kassa 

  • Hur stor är ersättningen om jag blir arbetslös?

    A-kassan ersätter 80 procent av den tidigare lönen, men den högsta dagpenningen som utbetalas är 680 kronor per dag och baseras på månadslönen 18 700 kronor. Det här gäller om du uppfyller alla villkor. För att få ett säkert svar som gäller för just dig, kontakta a-kassan Vision.

    Är du medlem i Vision har du en inkomstförsäkring, som ingår i medlemskapet. Tjänar du över a-kassans ersättningstak på 18 700 kr per månad kan du ändå få upp till 80 procent av din lön tillsammans med a-kassan de 200 första dagarna om du blir ofrivilligt arbetslös.

  • Vad är en inkomstförsäkring?

    Om du är medlem i Vision har du automatiskt en inkomstförsäkring som ingår i medlemskapet. Den som är arbetslös får maximalt 11 000 kr i månaden efter skatt från a-kassan, som har ett inkomsttak på 18 700 kr. Med inkomstförsäkringen kan du få cirka 80 procent av din lön efter skatt. Skillnaden kan bli ganska stor.

  • Jag har precis blivit arbetslös. Vad ska jag göra?

    Det bästa är att du kontaktar A-kassan Vision för att vara säker på att du gjort det du behöver, och inte har missat något.

    Du bör gå till arbetsförmedlingen och skriva in dig första dagen du är arbetslös. Du får en blankett av arbetsförmedlingen som heter "Anmälan om arbetslöshet". Fyll i den och skicka till din a-kassa tillsammans med ett "arbetsgivarintyg" för de senaste tolv månaderna, ett intyg som du begär av din arbetsgivare. Om du inte har arbetat, utan exempelvis varit studerande eller sjuk, ska du skicka in ett intyg som visar detta.

    Om du tjänat över a-kassans ersättningstak (18 700 kr/mån) ska du också ansöka om ersättning från Visions inkomstförsäkring, som tillsammans med a-kassan kan ge dig upp till 80 procent av din lön den första tiden som arbetslös.

  • Hur lång uppsägningstid har jag?

    Om din arbetsgivare tecknat kollektivavtal finns uppsägningstiden i avtalet om anställningsvillkor. Uppsägningstiden beror på anställningstid och ibland även på ålder. Den beror också på om det är du själv som säger upp dig, eller om du blir uppsagd av din arbetsgivare. Vänd dig till din lokala fackliga företrädare eller Vision Direkt för att få reda på vad som gäller för dig.

    Om arbetsgivaren inte tecknat något kollektivavtal gäller de uppsägningstider som finns i lagen om anställningsskydd.

  • Får min arbetsgivare minska min sysselsättningsgrad?

    Om en arbetsgivare vill ändra på sysselsättningsgraden måste arbetsgivaren förhandla med facket om arbetsbrist. När detta är klart gör arbetsgivaren en turordningslista där varje arbetstagares anställningstid framgår. Grundregeln är att den eller de med kortast anställningstid blir de som ska sägas upp.

    Kontakta Vision om detta gäller dig.

  • Vad är ett kollektivavtal?

    Kollektivavtalet är en överenskommelse mellan arbetsgivare och fack om dina villkor på jobbet. Avtalen reglerar det mesta på jobbet - det som de flesta tar för givet.

    Kollektivavtalen är mer flexibla än lagstiftning då de är utformade för att passa anställda och arbetsgivare i en viss bransch, verksamhet eller på en arbetsplats. De gäller under en bestämd tidsperiod, och sedan omförhandlas de.

    Ytterst är det medlemmarna i Vision som bestämmer vilka frågor vi ska driva i avtalsrörelsen, när ett nytt kollektivavtal ska tas fram.

    Mer om kollektivavtal

  • Har jag rätt till ett anställningsavtal?

    Ja, om din anställningstid är längre än en månad har du, enligt Lagen om anställningsskydd, rätt till ett anställningsavtal. Ditt anställningsavtal ska innehålla en mängd uppgifter, bland annat lön, semester och typ av anställning.

  • Får jag någon uppsägningslön om min arbetsgivare går i konkurs?

    När en arbetsgivare går i konkurs utser tingsrätten en konkursförvaltare som får ta emot bland annat lönefordringar, dvs. krav på lön som inte betalats ut. Om du inte kan få ut lön som du tjänat in, beslutar konkursförvaltaren om du istället kan få ersättning från den statliga lönegarantin. Du kan dock inte få ersättning för lön som tjänats in tidigare än tre månader före konkursen.

    Mer information finns på www.kronofogden.se/konkurs.

     

  • Vad innebär det att bli varslad?

    Ett varsel är en förvarning om att det kan bli uppsägningar på grund av arbetsbrist. Enligt lag måste en arbetsgivare som planerar att säga upp fler än fem anställda, varsla Arbetsförmedlingen. Arbetsgivaren måste också förhandla med facket innan beslut om uppsägningar tas.

    Ett varsel är i sig ingen uppsägning. Det är först när du får ta emot ett personligt besked om att du är uppsagd som din uppsägningstid börjar löpa.

    Mer om varsel och neddragningar

  • Hur kan jag sägas upp pga. arbetsbrist när jag har jättemycket att göra?

    Arbetsbrist innebär att du sägs upp av en anledning som inte har med dig personligen att göra. Det kan handla om att din arbetsgivare gör nedskärningar av ekonomiska skäl eller på grund av en omorganisation. Arbetsbrist behöver alltså inte betyda att det är brist på arbetsuppgifter.

    Mer om varsel och neddragningar

  • Vad innebär diskriminering pga. deltids- eller visstidsanställning?

    Enligt lag får inte deltids- och visstidsanställda diskrimineras när det gäller löne- och anställningsvillkor. Personer som har en heltidsanställning, men som av någon anledning arbetar deltid, omfattas också av lagen.

    Med löne- och anställningsvillkor menas alla de villkor som gäller mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Det kan handla om

    • lagreglerade villkor - t.ex. förmåner enligt semesterlagen villkor enligt kollektivavtal 
    • lokalt eller centralt tecknande villkor enligt det enskilda anställningsavtalet
    • villkor som arbetsgivaren fört in ensidigt - t.ex. bonus eller subventionerad lunch.

    Det krävs inte att arbetsgivaren har en diskriminerande avsikt. Även oavsiktligt missgynnande omfattas av förbudet.

    Det finns två former av diskriminering; direkt och indirekt. Direkt diskriminering är när en person behandlas sämre än en annan person i en jämförbar situation, exempelvis där enda anledningen till en lägre lönesättning är skillnad i anställningsform eller sysselsättningsgrad. Indirekt diskriminering är när en regel eller föreskrift framstår som neutral men i praktiken innebär att någon behandlas sämre.

    Mer om ofasta jobb

  • När övergår min anställning till en tillsvidareanställning om jag är timavlönad?

    Som timavlönad är det vanligt att ha en tidsbegränsad anställning. De två vanligaste formerna av tidsbegränsad anställning är vikariat och allmän visstidsanställning. Dessa anställningsformer övergår till tillsvidareanställning när du haft dem i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod. Anställningsformerna räknas aldrig ihop, utan räknas var och en för sig.

    Du behöver därför börja med att sortera dina anställningar efter anställningsform. Räkna sedan hur lång anställningstid du har i varje anställningsform, beroende på om du varit intermittent anställd eller inte.

    Mer om ofasta jobb

  • Hur räknas min anställningstid om jag jobbar som timanställd?

    Timanställning är en löneform och inte en anställningsform. Lagen om anställningsskydd (LAS) 6 c § säger att det på ditt anställningsavtal ska framgå vilken anställningsform du har, t.ex. tillsvidareanställning eller vikariat. Att du har timlön har i sig ingen påverkan på hur din anställningstid räknas, utan frågan är om du har en intermittent eller en fortlöpande anställning.

    Intermittent anställning - endast de dagar du arbetat räknas
    En intermittent anställning kännetecknas enligt Arbetsdomstolen (AD) av att

    • du endast arbetar vissa dagar i en vecka eller under vissa perioder och då endast efter kallelse från arbetsgivaren.
    • du har rätt att tacka nej till erbjudande om arbete
    • du förstår att det är en intermittent anställning och att arbetsgivaren är tydlig med det när ni skriver anställningsavtal

    Fördjupning finns i AD-dom 2008:81 och SKL-cirkulär 2008:75.

    Fortlöpande anställning - hela anställningsperioden räknas
    Om du i förväg blir schemalagd har du inte en intermittent anställning, utan vid beräkning av anställningstid räknar man hela den period som du är anställd. Om du är anställd tillsvidare eller tidsbegränsat har du arbetsskyldighet under hela anställningen, och kan alltså inte tacka nej till arbete.

    Mer om ofasta jobb

  • Kan jag säga upp en tidsbegränsad anställning?

    Huvudregeln enligt lagen om anställningsskydd (LAS) § 4 är att man arbetar hela tiden ut när man har en tidsbegränsad anställning, det vill säga varken arbetsgivaren eller arbetstagaren kan avsluta anställningen i förtid. Det finns dock en rad olika sätt att skriva avtal som får konsekvenser för uppsägningstiden. Uppsägningstid för tidsbegränsade anställningar kan också vara reglerad i kollektivavtal. Vill arbetsgivaren säga upp en tidsbegränsad anställning krävs saklig grund.

    Vikarie för X under dennes frånvaro
    Detta innebär att arbetsgivaren kan avsluta anställningen om X kommer tillbaka tidigare.

    Vikarie under perioden datum-datum
    Denna typ av anställning kan inte avslutas under perioden. Den avslutas när slutdatumet inträder.

    Vikarie för X, dock längst till och med
    Detta ger arbetsgivaren en möjlighet att avsluta anställningen om X kommer tillbaka eller avslutar sin anställning, vid en omorganisation etc. Enligt Visions uppfattning bör då även arbetstagaren kunna säga upp en sådan anställning.

    Från och med datum dock längst till och med
    Detta ger arbetsgivaren en möjlighet att avsluta anställningen om den man vikarierar för kommer tillbaka eller avslutar sin anställning, vid en omorganisation etc. Enligt Visions uppfattning bör arbetstagaren också kunna säga upp en sådan anställning.

    Tills vidare dock längst till och med
    Vanliga uppsägningstider enligt avtal eller lag gäller för både arbetstagare och arbetsgivare.

    Provanställning
    Anställningen övergår i en tillsvidareanställning när anställningstiden upphör. Om arbetsgivaren eller den anställde vill avbryta anställningen ska besked om det lämnas senast vid prövotidens utgång. Om man inte har kommit överens om något annat får anställningen avbrytas även före prövotidens utgång. Om arbetsgivaren vill avbryta i förtid ska besked lämnas senast två veckor innan. Samtidigt ska man meddela Vision att provanställningen har avbrutits. En anställd som vill avbryta i förtid behöver inte ge besked i förväg, utan kan gå omedelbart.

    Allmänt
    För att kunna säga upp ett anställningsavtal vid tidsbegränsad anställning som ej är uppsägningsbar krävs i princip att arbetstagaren gjort sig skyldig till grovt kontraktsbrott (se AD 1976 nr 52, AD 1991 nr 36 o 81) eller att det finns andra extraordinära förhållanden.

    Mer om ofasta jobb

  • Vad är ett vikariat?

    Vikariat är en tidsbegränsad anställning enligt Lagen om anställningsskydd § 5.

    Huvudformen för ett vikariat är att en arbetstagare ersätter en person som inte är i tjänst för tillfället. Den person som ersätts ska vara namngiven och vikarien ska utföra den personens ordinarie arbetsuppgifter. Det finns även andra typer av vikariat som exempelvis semestervikariat, där den ersatta personen ej behöver vara namngiven.

    En arbetstagare kan även vara anställd på ett vakansvikariat, vilket innebär att vikarien arbetar på en tjänst i väntan på att den ska bli tillsatt.

    Ett vikariat övergår till en tillsvidareanställning när en arbetstagare varit anställd med denna anställningsform i mer än sammanlagt två år under en femårsperiod.

    Mer om ofasta jobb

  • Vad är en tidsbegränsad anställning?

    En tidsbegränsad anställning är en på förhand tidsbegränsad anställning. Det finns olika former av tidsbegränsade anställningar, därför är det viktigt att det står på ditt anställningsavtal vad för typ av tidsbegränsad anställning som gäller för dig. Reglerna finns i § 5 Lagen om anställningsskydd (LAS), men det kan finnas särskilda regler i ditt kollektivavtal.

    Mer om ofasta jobb

  • Vad innebär företrädesrätt, och har jag företrädesrätt när mitt vikariat avslutas?

    Enligt lagen om anställningsskydd (LAS) § 25 har du företrädesrätt till återanställning om du (samtliga kriterier ska vara uppfyllda)

    • har varit anställd sammanlagt mer än 12 månader under de senaste tre åren*.
    • har fått, eller skulle ha fått, besked om uppsägning eller om att en tidsbegränsad anställning inte kommer att förlängas.
    • har tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen
    • skriftligen har anmält till arbetsgivaren att du tar i anspråk din företrädesrätt (arbetsgivaren ska redogöra för hur och när detta ska göras).

    *Som säsongsanställd får du företrädesrätt till ny säsongsanställning när du varit anställd mer än sex månader under de senaste två åren.

    Var gäller företrädesrätt till återanställning?

    Enligt lagen om anställningsskydd (LAS) § 25 gäller företrädesrätt till återanställning i den verksamhet där arbetstagaren tidigare varit sysselsatt. Det innebär att företrädesrätten inte gäller för samtliga lediga tjänster som arbetsgivaren har, utan bara för ett begränsat område.

    LAS § 25 är dispositiv, möjlig att ändra med lokala avtal, och därför kan arbetsgivaren och det lokala facket teckna avtal om vad som ska ingå i definitionen av verksamhet.

    Hur länge gäller företrädesrätten?

    Företrädesrätten gäller från det att du får beskedet och nio månader efter det att anställningen upphört. Arbetsgivaren ska, när lediga tjänster uppstår, erbjuda dig återanställning om du har företrädesrätt och tillräckliga kvalifikationer.

    Om ni är flera som har företrädesrätt och tillräckliga kvalifikationer, har den med längst anställningstid förtur.

    Observera att företrädesrätten endast gäller nyanställningar, och inte då tjänster tas i anspråk för omplaceringar eller arbetstagare som har anmält önskemål om ökad sysselsättningsgrad.

    Kontakta Vision Direkt om du har frågor som inte besvarades här.

    Mer om ofasta jobb

  • Vad har jag rätt till när mitt vikariat eller allmänna visstidsanställning tar slut?

    Om du har varit anställd hos arbetsgivaren i mer än 12 månader under de senaste tre åren är arbetsgivaren skyldig att ge dig ett skriftligt besked om att din anställning inte kommer att fortsätta. Du ska ha beskedet minst en månad innan din anställning avslutas (LAS § 15).

    I beskedet ska det stå om du har företrädesrätt och hur du ska göra för att meddela arbetsgivaren att du gör företrädesrätten gällande. Om arbetsgivaren inte ger dig besked minst en månad innan anställningen avslutas har arbetsgivaren gjort ett formaliafel. Kontakta Vision, som kan hjälpa till att bevaka dina rättigheter.

  • När övergår en tidsbegränsad anställning till tillsvidareanställning?

    Det är bara allmän visstidsanställning och vikariat som automatiskt övergår till tillsvidareanställning (även provanställning övergår automatiskt till en tillsvidareanställning, om den inte sagts upp).

    Allmän visstidsanställning och vikariat övergår till en tillsvidareanställning när du varit anställd med denna anställningsform i mer än sammanlagt två år under en femårsperiod.

    Anställningarna räknas var och en för sig, dvs tiden i de olika anställningsformerna räknas inte ihop.

    Mer om ofasta jobb

  • Vilka tidsbegränsade anställningsformer finns?

    De här olika anställningsformerna finns (enligt Lagen om anställningsskydd § 5):

    1. Allmän visstidsanställning

    2. Vikariat

    3. Säsongsarbete

    4. När arbetstagaren har fyllt 67 år (ålderspensionär)

    Avtal får även tecknas om tidsbegränsad provanställning enligt LAS § 6.

    Huvudregeln är tillsvidareanställning, alltså en anställning som inte är tidsbegränsad. Det är den anställningsformen som gäller om inget annat har avtalats (LAS § 4).

    Mer om ofasta jobb

  • Kan en allmän visstidsanställning följa efter en provanställning?

    En provanställning kan inte övergå till något annat än en tillsvidareanställning enligt lagen om anställningsskydd.

    Arbetsgivaren har däremot möjlighet att avsluta provanställningen (hur provanställning avslutas regleras i LAS, lagen om anställningsskydd, eller i kollektivavtal) utan att den leder till tillsvidareanställning. Därefter kan arbetsgivaren anställa personen på en allmän visstidsanställning.

    Detta är inte tanken med vare sig provanställning eller allmän visstidsanställning, men rent formellt är det möjligt att göra så här. Det är inget som vi rekommenderar från fackligt håll eftersom det ger sämre trygghet för dig som är anställd.

    Viktigt: Kontakta Vision Direkt  om du råkar ut för detta.

    Mer om ofasta jobb

  • Vad är en allmän visstidsanställning?

    Allmän visstidsanställning finns som anställningsform från och med 2007 enligt Lagen om anställningsskydd § 5.

    Anställningsformen allmän visstidsanställning ersätter bland annat de tidigare anställningsformerna överenskommen visstidsanställning, visstidsanställning pga. arbetsanhopning samt visst arbete (projektanställning).

    När anställningen benämns som allmän behöver inte arbetsgivaren uppge några särskilda skäl till att den är tidsbegränsad.

    En allmän visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning när en arbetstagare varit anställd med denna anställningsform i mer än sammanlagt 2 år under en 5-årsperiod.

    Mer om ofasta jobb

  • Vad är lönekartläggning?

    Arbetsgivaren ska undersöka om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. I så fall ska man upprätta handlingsplaner för att lönerna ska bli jämställda. Vart tredje år ska arbetsgivaren göra en lönekartläggning (Diskrimineringslagen 3 kap. 11 och 13 §§).

  • Vad är löneöversyn?

    Löneöversyn ska varje arbetsgivare ha varje år. Arbetsgivaren ska tydliggöra krav, förväntningar och uppsatta mål, och följa upp resultaten, genom samtal med dig och dina kollegor. Det ska finnas lönepolitiska riktlinjer och lönekriterier som är tydliga för
    dig som är anställd, och dina mål och resultat ska kopplas till den lön du får.

  • Jag är assistent, men har fått nya arbetsuppgifter. Borde inte jag få en ny titel?

    Det är möjligt, men det är inte titeln som bestämmer lönen – lönen bestäms av arbetsuppgifterna. Vill du ha en ny titel bör du ta kontakt med din lokala fackliga företrädare så att ni kan samtala om vilka arbetsuppgifter du har. Utifrån ert samtal kan ni sedan ta en diskussion med arbetsgivaren om en eventuell ny titel som skulle kunna passa bättre.

  • Har jag rätt att gå ner i arbetstid när jag har små barn, utan att ta ut föräldrapenning när jag inte arbetar?

    Ja, enligt föräldraledighetslagen har du, oavsett föräldrapenning, rätt att förkorta din normala arbetstid med upp till en fjärdedel till dess barnet fyllt åtta år eller ännu inte har avslutat sitt första skolår.

  • Vad innebär föräldrapenningtillägg?

    Föräldrapenningtillägg, eller föräldralön, innebär att arbetsgivaren fyller ut en del av glappet mellan din vanliga lön och föräldrapenningen. Tillägget är ca 10 % av din månadslön, men beräkningen och hur länge det utbetalas beror på vilket kollektivavtal som gäller för dig. Om du till exempel arbetar inom kommun eller landsting och har varit anställd i mer än ett år, kan du få föräldrapenningtillägg i upp till tre månader.

    Hör gärna efter med din lokala fackliga företrädare eller din arbetsgivaren vad som gäller hos er.

De vanligaste frågorna just nu: chatta 9 till 15